Mjaha. En massa saker har hänt sen sist, både bra och dåliga, och jag tänker inte ta upp dem i kronologisk ordning.

I söndags var det val. Vi gjorde vad vi kunde här hemma, men ändå vann moderaterna och deras allians. Det var väl ungefär det sämsta som kunde hända, enligt mitt sätt att se på det. Det värsta är att jag tror att många har blivit förförda av alliansens löften om mer pengar över i plånboken. De tror att skattesänkningar kommer lösa alla deras ekonomiska problem, utan en tanke på varifrån dessa pengar ska tas ifrån. För det är klart att det inte går att ta en massa inkomster från staten och inte väga upp dem någon annanstans ifrån. Dessa skattesänkningar kommer att finansieras med lägre a-kassa, högre avgifter till densamma, sänkta socialbidrag och antagligen sänkta bostadsbidrag också, men det sistnämnda är bara min gissning. Skillnaderna mellan rika och fattiga kommer öka. Endast de som har pengar undansparade kommer ha råd att gå till sjukhuset för att få vård, skicka sina barn på dagis och betala (privat)skolorna till sina barn.

Är detta verkligen vad det svenska folket vill? VILL vi ha det som de har det i USA?

Jag tror inte de flesta vill ha det så, men de har blivit förda bakom ljuset, ser bara det de tror ska bli så mycket bättre, utan att tänka på att ökade skillnader leder till ökad utslagenhet och ökade brott.

Det underligaste är att folk tror, TROR verkligen på att sänkt a-kassa kommer leda till mindre arbetslöshet. För alla som tror på denna lögn kan jag upplysa er om att för det första så HAR man det inte så värst bra ekonomiskt ställt när man går på a-kassa och för det andra så SÖKER man jobb ändå. Mindre pengar leder inte till fler lediga jobb. Så är det bara. Även om man söker 100 jobb så betyder det inte att man FÅR något av dem, oavsett hur lite pengar man får. Det enda sänkt a-kassa kommer leda till är att många fler kommer få flytta hem till sina föräldrar eller tigga och be om socialbidrag. Det är den krassa verkligheten.

Valresultatet gjorde mig rätt nere i söndags natt och inte blev det bättre på måndagen när facket förhandlade med företaget om min lön.

Alltså, det enda jag ville var att hamna i rätt lönekolumn. That was it. Hade de lagt mig i rätt kolumn så hade jag hamnat på 16 122 kr i månaden, vilket fortfarande är mindre än vad jag tjänade på Max för tre år sen. Men företaget vill inte gå med på detta. Facket fick ett erbjudande av företaget, mest för att få slut på "gnället". De erbjöd mig 15 500 i lön (en ökning med 235 kr) och retroaktivt från april. Alternativet som facket gav mig var att de skulle kämpa för att jag skulle få 15 800 från september, det vill säga inget retroaktivt.

Jag vet inte om det var dumt gjort av mig eller inte, men jag tog 15 500-erbjudandet. Jag orkar inte bråka längre. Jag inser att jag aldrig kommer få en vettig lön på det här företaget, så istället söker jag runt efter andra jobb. Tråkigt, men så är det. Synd att man ska trivas så bra på arbetsplatsen bara. Men alla inne på plåten förstår att jag vill hitta något annat. De uppmuntrar mig och hoppas att jag hittar något bättre snart.

Företaget angav flera skäl till varför jag inte skulle få den lön jag begärde.

• De hävdar att de inte sökte en svetsare, utan en "svetskunnig person", vilket naturligtvis är skillnad. Bullshit, säger jag, för jag vet vad det stod i annonsen och det vet de på plåten också. De ville ha en svetsare, inte någon som bara var "svetskunnig".
• Företaget hävdar att min svetsutbildning är mindre värd än en gymnasieutbildning eftersom de har tre års utbildning och min är på bara sex månader. Sen att min utbildning bara är svetsning, inte en massa matte, historia, svenska, samhällskunskap etc, det tänker de inte på. Jag ringde min svetslärare och frågade om man kunde jämföra den här utbildningen med en gymnasieutbildning och han svarade att vi lärde oss ju MER på utbildningen på Lernia än vad elever gör på gymnasiet. Så bullshit igen från företagets sida.
• De påstår också att jag inte kan få den lön jag begär eftersom jag inte är "självgående" eftersom jag behöver "viss instruktion" ibland. Ännu mer bullshit eftersom de flesta behöver kolla upp saker ibland, exempelvis konsultera en ritning för att vara säkra på att det blir rätt.
• De anser också att min erfarenhet är för kort för att jag ska kunna få en vettig lön, som om jag begärde 25 000 eller nåt. De verkar inte förstå att den lön jag begär är åt helvete för lite mot för vad jag egentligen borde ha.

Jag tror de hade fler skäl, men alla var lika dåliga som de här. De vill helt enkelt inte att någon ska känna sig uppskattad eller vilja stanna på företaget.

Nåväl. Jag tog erbjudandet och jag söker numera nytt jobb. Tyvärr så blir det så.

Nå, över till roligare saker nu.

I lördags fyllde jag år. Pappa, mina bröder, farmor och farfar var här på lördagen och mamma och Eljas var här på söndagen. Jag fick otroligt bra presenter, måste jag säga. Jag fick:

• En matberedare.
• En kaffebryggare.
• En diskmaskin.
• Flera dubbellakan.
• Två ugnsformer.
• En stekpanna.
• Två paraplyn.
• Två stora blombuketter.
• Ett nytt ljudkort.
• Presentkort på Bokia för 500 kr.
• Ett halsband i silver.

Jag tror jag fick med allt där. :) Det var mycket trevligt, alltihop. Vi bjöd på fika (det lilla vi hade att bjuda på), middag bestående av kyckling, ris och currysås, samt tårta ovanpå det.

Men det bästa var när vi fick berätta vår nyhet..

Tommy och jag väntar barn. :D

Vi har vetat det i några veckor nu, men vi har väntat med att berätta för alla tills jag fick berätta för min familj nu i helgen som var.

Från och med imorgon kommer jag vara i vecka sju, och ja, jag vet, det är tidigt, det här är det farliga skedet etc, etc, men jag litar på att saker kommer att gå bra.

Vecka sex, som jag är i nu:

"Du kan vara illamående på morgonen, vid matlagning eller vid andra syn eller luktintryck. Att börja komplettera din kost med kosttillskott kan vara en bra idé. Livmodern är nu stor som en clementin. Slidan har fått en blåaktig eller violett ton. Brösten förändras, vilket beror på att de körtlar som ska producera mjölk stimuleras av hormoner.

Barnet du bär på är nu fyra veckor gammalt och har huvud och bål. Från huvud till stjärt mäter det ca 4-7mm långt och växer häpnadsväckande fort. Ett anlag till hjärnan börjar växa fram. Hjärtat är inte större än ett vallmofrö, men slår starkt av egen kraft. Andra organ som lever och njurar fortsätter att utvecklas. Nervröret som förbinder ryggmärgen och hjärnan sluter sig.

Bukhåla, brösthåla, ryggrad och matsmältningssystem börjar bildas. Det som så småningom ska bli äggstockar eller testiklar ses bara som ett cellknippe. Små arm och benanlag börjar växa fram. I slutet av den sjätte veckan börjar blodomloppet att fungera. Käken och munnen utvecklas och det finns 10 tandanlag i båda käkarna."

Vecka sju, från och med imorgon:

"Många kvinnor upplever yrsel efter att ha stått upp länge, vilket ofta beror på lågt blodtryck. Kvinnor med små bröst märker nu tydligare att brösten är större, även om alla förstoras. Bröstvårtorna kan redan nu vara mer framträdande och vårtgårdarna dvs den mörka huden kring bröstvårtorna mörknar ytterligare. Venerna i brösten framträder ofta tydligare, då blodflödet till brösten ökar. Din hjärtfrekvens ökar kraftigt och ämnesomsättningen ökar med upp till 25 %. Normalt sett kan en läkare nu fastställa graviditet genom vaginalundersökning.

Ditt barn börjar se mer mänskligt ut och svansen är nästan borta. Huvudformen är fortfarande ojämnt och framåtböjt. Mörka fläckar på vardera sidan om huvudet skall bli ögon, två hål är början på näsborrarna och det går att urskilja läppar och tunga. Ryggraden och hjärnan är nästan färdigbildad. De små knopparna som ska bli ben och armar växer snabbt. En tendens till fingrar och tår börjar växa fram. Hjärtat har nu en höger och vänster kammare och slår med ca 150 slag per minut. Det är ungefär dubbelt så fort som hos en vuxen. Lungor, inälvor, njurar, lever och inre könsorgan är nästan färdigutvecklade. Fostret är nu 7-13mm långt (mäts hjässa till stjärt).

Det här är ett känsligt skede då alla inre organ utvecklas, så det är viktigt att du inte utsätter fostret för något som kan påverka dess utveckling negativt."

Infon tagen från http://www.gravid.se .

Jag måste säga att än så länge känner jag inte av något alls. Allt känns precis som vanligt hittills. Jag har varit illamående två dagar, men det har snarare berott på sjukdom än graviditet. Både Tommy och jag har varit sjuka de senaste dagarna. Det enda som är "annorlunda" är att jag inte har någon mens, men eftersom jag inte hade mens under de fem år jag gick på p-spruta, p-plåster och p-piller så är det mer normalt för mig än att ha mens.

Nå. Mer tydliga tecken lär väl framträda allteftersom. Det är ju knappast så att ALLA blir illamående vid samma vecka eller upplever alla förändringar som KAN komma. Det är ju hemskt individuellt.

Det enda jag oroar mig för är hur jag ska kunna sköta mitt jobb och samtidigt vara gravid. Det är ju många tunga lyft och sånt, men jag får väl ta hjälp av mina arbetskamrater. Jag tänker inte utsätta mitt efterlängtade barn för några risker.

Vi har redan börjat fundera på namn, fast det gjorde vi i och för sig långt innan också.

Om det blir en liten tös så ska hon heta Katarina eller Alexandra. Om det blir en pojk så vill jag att han ska heta Are, men det motsätter sig Tommy bestämt. Nå, vi får väl se vad det blir. Något kommer det ju bli i alla fall. :)