Igår var vi alltså på ultraljud och visst fick vi se en sprattlande liten krabat där inne! Allting såg jättebra ut, men vi fick inte veta könet den här gången också. Tusan också. Alla verkar tro att vi vill veta könet för att det spelar oss någon roll vad det blir, alltså att vi skulle bli besvikna om det inte var "rätt" kön eller nåt sånt, men det är ju inte alls det det handlar om! Tvärtom, vi blir glada vad det än visar sig att det blir, men vi vill så gärna kunna kalla pyret för "han" eller "hon" istället för "den". "Den" är så.. opersonligt. Sterilt. Känslokallt, liksom.

Nåväl, pyret mådde bra och boxades och sparkades och vinkade till oss. Vi fick med oss jättefina bilder hem, mycket bättre än vad vi fick på Vanja, så vi är nöjda ändå. Huvudsaken är ju att pyret mår bra och även om jag har känt bebisen sparka en hel del på sistone så är det ändå en lättnad att se att den finns där och mår bra.

Vi blev flyttade några dagar bakåt, men inte särskilt många och det kändes bra. Nya datumet är 15:e januari och jag är därmed i vecka 19. :)

Nu är det inte långt kvar. Nästa vecka fyller Vanja ett år. Gud, vad tiden går fort. När man är liten så tror man inte på de vuxna när de säger att tiden går fort. Som barn så släpar sig tiden fram, särskilt när det är något man väntar på, som jul eller födelsedagar. Nu hinner man knappt blinka ens en gång. Snart tar hon väl studenten, om jag inte ser upp.

Helgen efter Vanjas födelsedag så kommer folk hit. Det är mycket bättre att släpa hit folk på helger när de, och vi, är lediga. Det kommer antagligen bli fullt hus här hemma hela helgen. På lördagen kommer min familj hit och på söndagen kommer Tommys familj.

Jag har ingen aning hur jag ska göra det här. Vi ska inte bjuda på mat i alla fall, det är ett som är säkert. Fika och tårta, det får räcka gott och väl. Annars kommer jag bara få stå vid spisen hela tiden, och hur kul är det? Men vad ska man bjuda på? Vad för slags kakor, ska jag baka något själv eller ska vi köpa allt? Tårta, vågar man göra egen? Det kanske blir fruktansvärt dåligt. Jag har ju inte direkt bakat en massa tårtor i mitt liv.

Nå, det ordnar sig nog.

Mors dag är på väg också. Mindre än en vecka kvar och jag har ingen aning om var vi kommer vara eller vad vi kommer göra. Mysigt att tänka på att förra Mors dag så låg jag på sjukhuset och snosade på nyfödd bebis. :) Tänk så liten hon var då! Så stor hon är nu! Hon passerar nog 80-strecket när som helst och rätt vad det är så går hon väl också. Sen kommer hon börja prata på riktigt, oh, vad mysigt. Jag blir nästan lite ledsen när jag tänker på att hon bara klassas som "bebis" i en vecka till. Sen är hon inte en bebis längre utan ett litet barn.

*suckar lite dramatiskt à la 50-talsfilm*

Men! Jag höll ju på att glömma! Idag åt Vanja burkmat till middag. Whoho! Seger! Det var första gången. :) Det känns skönt och jag hoppas att det håller i sig. Det är ju så mycket smidigare med burkmat än att stå och laga mat, särskilt om det bara är hon som ska äta.

What else is new?

Jo, jag ringde till Försäkringskassan idag och frågade lite om föräldrapenningen. Efter att Vanja fyller ett så måste man ju ta ut fem dagar för att få behålla sin SGI. Men jag har ju semester att plocka ut från jobbet också och därför undrade jag hur jag gör med den. Men det visade sig att det inte var några problem. Jag har sexton dagar totalt att ta ut och de dagarna räknas som "arbetad tid", det vill säga de räknas bort. Alltså behöver jag inte krångla med att plocka ut två dagar semester här och två där och sen resten föräldrapenning. Skönt!

Jag ringde jobbet och snackade med dem där och bestämde mig för att ta 2/6-25/6 som semester. Det blir tokbra! Då får jag nästan en hel månadslön från Camfil i juni och så får jag semesterersättningen i juli! Tokbra! Extra pengar behövs alltid. Vi har åttatusen kvar att betala på servicen på bilen, men jag tror att det kommer gå fin-fint. Särskilt som vi får skattepengarna innan midsommar också. Mycket välkommet.