Usch, vad jag inte mår bra idag. Jag har varit risig i magen ett tag nu till och från, men idag var det absolut kasst. I och för sig kan det vara en bra sak, för jag har märkt att när man inte är bra i magen så håller det sig i det tillståndet tills man blir riktigt, riktigt dålig, och sen går det över. Så jag hoppas på att det ska gå över nu.

Hela dagen idag har varit ur led, så att säga. Jag vaknade (läs: gick upp) halv ELVA. Helt sanslöst! Så sent ska man absolut inte gå upp när man har smått. Vanja vaknade visserligen vid sextiden, som vanligt, och fick lite att äta och somnade sedan om. Fortfarande som vanligt. Men sen brukar hon vilja gå upp vid åtta, senast nio. Vad som fick henne att sova ända till halv elva har jag ingen aning om, men det är naturligtvis mitt fel att vi gick upp så sent.

På grund av den sena uppgången så har allting varit förskjutet idag. Vanjas middagslur, som annars brukar inträffa kring 11-12-tiden blev så sen som halv tre. Eftersom hon lade sig så sent så vaknade hon naturligtvis också sent, omkring fyra-tiden. Som följd av det så ville hon inte sova när hennes ordinare sängtid inföll sig. Jag fick ta upp henne och sitta med henne lite i soffan och försökte tala om för henne att klockan faktiskt var jättemycket och hon verkligen måste sova. Det funkade ganska bra, (även om jag inte är övertygad om att hon faktiskt förstod vad jag sa) och hon kom i säng bara en timme senare än vanligt.

Jag måste verkligen bli bättre på att ta mig upp på morgonarna. Den senaste tiden har varit helt katastrofal, jag är supertrött på morgonen, men det kan bero på att jag inte sover ordentligt på nätterna.Vanja har sedan en tid tillbaka börjat vakna på nätterna och kräver mat, något som jag har gett henne utan att ifrågasätta särskilt mycket. Men nu undrar jag om hon inte har blivit beroende av nattmålet eftersom om det nu hade rört sig om en tillväxtperiod (vilket var min teori när hon började vakna) så borde väl den ha gått över nu. Eller? När jag var på BVC senast så tyckte de att man bara skulle ge henne vatten på natten och det har jag provat. Resultatet? Hon blev asförbannad och kastade flaskan all världens väg. Inte populärt, alltså. Det var som att hon ville säga "jag är hungrig och så ger du mig vatten? Är du inte riktigt klok?!"

Så jag vet inte. Kanske att jag försöker med vatten igen, bara för att ha gett det en ärlig chans, men på något sätt måste jag få henne att sluta äta på nätterna. Jag håller på och ger min dotter olater. :/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...