Stackars Lukas! Tre dagar i rad nu, alla tre gångerna på kvällen, har han fått nästan hysteriska utbrott, utbrott som gränsar till panik, skulle jag vilja påstå. Det börjar med att han skriker som han brukar göra när han är hungrig eller blöt eller bara sällskapssjuk, men när jag lägger honom tillrätta för att amma så skriker han bara ännu mer. Han är hungrig, det är alldeles tydligt eftersom han pickar och letar och tuggar på sina händer, men han tar inte tag (eftersom han skriker så mycket). När han då inte får i sig någon mat så skriker han ännu mer och blir alldeles hysterisk.

När han är i det tillståndet är det omöjligt att få honom att börja äta och det hela blir en ond cirkel.

Jag blir helt rådvill. Jag vet inte alls vad jag ska ta mig till för att lugna ner honom så han kan börja äta. I lördags tog det ungefär en halvtimme. Idag tog det nästan två timmar.

När han väl får tag och börjar äta, då blir han alldeles lugn och slapp i hela kroppen och allting är bra igen. Men varför arbetar han upp sig till sån hysteri till en början med?

Jag förstår inte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...