Då ska  jag avslöja svaret på frågan om vem som var vem.

Vanja var till vänster och Lukas till höger.

Jag undrar hur många fler bilder det kommer bli på dem med samma kläder på sig. Antagligen inte alltför många eftersom vi fick väldigt mycket rosa kläder till Vanja och vi inte är så jämlikhetssträvande att vi klär Lukas i rosa kläder. Nåt rosa plagg kanske slinker på, men jag skulle inte tippa på det.

Dessutom får vi otroligt mycket nya kläder till Lukas också och då använder vi ju dem i första hand. Det är alltid roligare att använda nya kläder än begagnade och han ser ju så tuff ut i dem. :) Titta bara på det här, exempelvis:

Hur sött är inte det? Pojkigt, men otroligt sött.

Idag noterade jag för övrigt att Lukas är på god väg att bli en liten sumo. Han äter och äter och äter och äter och uppenbarligen finns det mat så det räcker, för växer gör han så det knakar. Hans lår är så där riktigt baby-feta och han börjar få dubbelhaka också! Vanja var aldrig så där babyknubbig. Hon har hela tiden vuxit på längden i första hand och alltid (hittills) varit smal och spinkig. Jag såg barn i mammagruppen i Vagnhärad som lade på sig mycket, men de var i regel mycket kortare än vad Vanja var. Nu ser det ut som att Lukas blir som dem. Fast jag undrar jag.. Han växer ju rätt mycket på längden också. Vid förra kontrollen så var han 59 cm och han är inte ens två månader än. Han kanske blir en blandning; lång som Vanja och knubbig som de andra barnen. :)

Det är skönt att veta i alla fall att man har välmående barn. Amningen har aldrig varit ett bekymmer för mig och jag är glad över att jag har mjölk så det räcker. Jag vet att det inte är så för alla.

Jag undrar hur jag hade reagerat om jag inte hade kunnat amma. Jag hade nog blivit ledsen till en början med, men jag tror inte att jag hade skämts över det som man hör historier om att icke-ammande mammor gör. Går det, så går det och går det inte så får man väl lösa det på annat sätt.

Däremot har jag lite svårt att förstå de kvinnor som väljer bort amningen redan innan de har försökt amma. En kvinna som under graviditeten väljer bort amningen på grund av tidigare dåliga erfarenheter är en sak, men de som väljer bort amningen av, för mig, märkliga skäl så som att de inte kan se brösten som annat än sexobjekt eller att de inte vill vara "låsta", dem förstår jag inte.

Jag fördömer dem inte, absolut inte, men jag förstår dem inte.

Nåja, man kan inte förstå allt här i världen och andra människors val kan vara bland det svåraste att förstå.

Förresten! Jag är ju så stolt så jag måste berätta.. Vanja gör enorma framsteg med maten, verkligen! Inte nog med att hon numera dricker ur mugg utan pip (bara det är nog för att göra mig stolt), hon har dessutom greppat det här med hur man använder en sked också! Tidigare har hon bara kunnat äta själv med gaffel (den förstår hon precis hur man använder och hon är duktig på det också) men på senare tid har hon kunnat äta både yoghurt och kräm helt själv. Visst spiller hon lite ibland, men herregud, hon är ju inte ens två år än! Hon har lov att spilla. :) Utöver dessa enorma framsteg så har hon nästan helt slutat trilskas vid matbordet. Hon äter utan protester och äter dessutom mycket mer än vad hon har gjort tidigare. Kanske har hon äntligen kommit på att det är helt onödigt att bråka om huruvida man ska äta eller ej, eftersom det faktiskt är gott med mat? Häromdagen åt hon faktiskt dubbelt så mycket mat som jag själv gjorde och ni kan tro att jag gjorde stora ögon då. Utklassad vid matbordet av en ettåring! Inte illa. ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...