Alltså, jag har funderat på det här jäkligt länge nu. Den här Jante-lagen, som folk snackar om så mycket, finns den verkligen och om den finns, finns den verkligen i en sådan stor utsträckning som det hävdas?

Jag pratade med Tommy om detta och han hävdar att den absolut finns och att folk blir förbannade på folk som anser att de är bra. Han tog Zlatan som exempel. Jag ville också ha Zlatan (bland andra) som exempel på att Jantelagen inte finns eftersom han anses vara bra och tycker det också och det är okej. Fast Tommy påstod att folk inte alls anser att det är okej att han tycker så.

Gäller det även andra idrottsstjärnor? Björn Borg, Kajsa Bergkvist, Helena Jonsson, Stefan Holm.. Jag är rätt säker på att dessa också anser att de är jävligt bra (och med rätta, förstås). Ser folk ner på dem också och tillämpar Jantelagen, "du ska inte tro att du är något"?

Jag tycker snarare att det verkar vara tvärtom, faktiskt. Om du inte anser att du är bra, om du inte strävar efter status och karriär, om du inte strävar efter att bli rik och känd, då är du inget. Att vara nöjd med så kallat "Svensson-liv", det är att bli föraktad och nedvärderad. Att vara nöjd med att vara vanlig knegare, det är en källa till förvåning. Skulle man sedan, Gud förbjude, bli sjuk, alltför sjuk för att fortsätta jobba, då ska man jagas, hånas, föraktas och ständigt anklagas för att vara "bidragsfuskare".

"Bidragsfuskare"... Att ett sådant ord har fått ett sådant starkt fäste här i Sverige! Det hade man väl aldrig kunnat tro eller ana tidigare. Numera är det så starkt förankrat i det svenska medvetandet att alla förutsätter att det är sant. Alliansen har i sanning lyckats väl där. Istället för att ifrågasätta om folk faktiskt skulle fuska sig till sjukpenning, VAB och dylikt så frågar folk istället hur många det är som fuskar, om det är större delen av alla sjukskrivna, eller om det bara är en stor andel.

Jag har ofta tänkt att numera skulle Hitler aldrig kunna få makten, inte med Internet och den upplysning som finns idag. Man kan lätt prata med folk från andra sidan världen och få input från en stor grupp människor och diskutera allehanda problem, händelser och företeelser.

Men nu är jag inte så säker längre.

Folk ifrågasätter ju inget! De matas med information om "det utbredda fusket" och genast så anser alla att det är klart att vi måste komma till rätta med problemet (vilket problem?). Fuskare måste sättas dit, sjuka ska ut i arbete och klarar de inte av det, synd. Då tar vi bara bort deras inkomst, då blir de nog friska nog, ska vi se. Hoppsan, några tar visst livet av sig i ren desperation. Nå, det är sånt som händer. Det viktiga är ju att vi får bort fusket. Dessutom var det säkert på grund av något annat som de valde att ta livet av sig. Förresten är folk alldeles för lata, det är därför vi har så hög arbetslöshet. Sänk deras inkomst så hittar de nog fler jobb. Vad vi gör för att skapa fler jobb? Jamen, vi sänker ju skatterna! Vilken knäpp fråga.

....

Jantelagen borde skrivas om. Den är inte "du ska inte tro att du är något". Den är snarare: "du ska inte tro att du är värd något om du inte är någon".