Japp. Imorses ringde jag till jobbet och pratade lite om arbetet och arbetstider och det verkar perfekt. Arbetet är förlagt måndag-fredag, det optimala, alltså. De börjar jobba klockan åtta, vilket också är perfekt med tanke på tågen. Efter att jag hade ringt spenderade jag ett antal timmar på att skriva en ansökan. Nu har jag skickat iväg den efter att ha ringt runt och rådfrågat en massa folk, inklusive arbetsförmedlingen.

Nu gäller det bara att hålla tummarna för att jag får jobbet också. Usch, vad det känns nervöst.

Idag har jag suttit och räknat, igen, på inkomster och utgifter för detta år. Fram till maj är det rätt lätt att räkna eftersom jag har föräldrapenning tills dess, om jag inte börjar jobba tidigare, förstås. Därför vet jag ju exakt vad jag kommer tjäna, åtminstone. Tommys lön kan jag beräkna rätt bra också fram till mars. Fram till juni kan jag gissa rätt bra på vad han bör tjäna som minst, men det kan ju givetvis bli mycket bättre. Det gör ju inget, med tanke på min budget. Budgeten är naturligtvis tänkt att vara så korrekt som möjligt, men inkomsterna ska inte bli mindre än beräknat, men det är ju ett plus om de blir större.

Sen blir det svårt, tycker jag. Det är ju tänkt att jag ska jobba från maj och framåt, om inte tidigare, men maj är vad vi har räknat på. Men jag har ingen aning om vad jag kan tänkas tjäna då ju! Hur många procent kommer jag jobba? Kommer jag ens hitta ett jobb överhuvudtaget? Vad, jag säger vad, kan jag tänkas få i lön?

Jag vill ju absolut inte räkna på för hög inkomst, men hur ska jag kunna veta vad som kan tänkas vara "för hög"? Jag chansade på 7000 och hoppas att jag inte har tagit i i överkant och så har jag även räknat på att Tommy är arbetslös från juli och framåt. Jag vågar inte chansa på att han får fast jobb på Manpower, vi såg ju hur Adecco gjorde. Så snart han hade jobbat i sex månader så fick han gå. Jag räknar på att Manpower gör likadant och gör de inte det så blir det ju en positiv överraskning för oss.

Det innebär att jag har räknat på att vår inkomst från och med juli kommer vara totalt 19700. Nå, beroende på vad dagis nu kan kosta så tror jag att vi kommer klara av det också. Kul blir det ju inte och sparande blir det nog sparsamt med (haha) men går, det gör det.

Om jag skulle få ett jobb som ger mer än 7000 kronor i månaden och Tommy inte blir arbetslös.. ja, då finns det ingen hejd på hur mycket vi kan spara. För att kunna betala av alla våra skulder behöver vi spara undan 64000. Det låter mycket när man säger det så, men jag har gett min fan på att vi s-k-a klara det.

Allvarligt talat; låter det som att jag tar mig vatten över huvudet, eller tror ni att det kan gå? Vi är ju absolut inga höginkomsttagare, och lär nog aldrig bli heller, men jag är säker på att om man bara vill, och försöker, spara, så kan man också det. Ibland undrar jag hur folk gör för att inte lyckas spara när nu vi, som har så pass låga inkomster ändå (jag har just nu 5000 kr i månaden) kan spara nästan varje månad.

Det känns verkligen som att det här året, 2010, kommer att bli vårt år, ekonomiskt sett. Förhoppningsvis kommer vi ha två löner under åtminstone halva året och det borde visa sig på sparkontona. Jag hoppas så att vi ska kunna betala av våra lån i år. Det, om något, kommer göra skillnad i vår ekonomi.

Min gissning är att detta kommer bli ett återkommande tema i mina inlägg. :) Men det är för att det intresserar mig så mycket.

Blä. Jag har en skum känsla i kroppen. En rastlöshet blandad med noll energi att ta itu med något eller hitta på något. Det känns som att jag borde göra något åt det, men så fort jag tänker tanken så kommer en annan tanke och säger "näää, jag orkar inte! Jag vill inte! Jag har ingen lust!" och så slutar det bara med att jag lägger mig i sängen, suckar och stirrar upp i taket.

Så oerhört produktivt.

Jag har försökt råda bot på det hela genom att ringa och prata med folk, men det gick inget bra. Den första låg och sov, den andra höll på att städa inför besök och hade inte tid att prata och den tredje svarade inte ens i telefon. Känns ganska så kört, alltså.

Nåväl. Vi kastade ut julen idag i alla fall. Så något har jag ju gjort idag. Granen står på balkongen med väldigt få barr kvar, alla ljusstakar och adventsstjärnor är nedpackade. Det enda som är kvar är krafset på balkongen, som för övrigt är väldigt fint med snön som ligger på, och julgardinerna. Frågan är när vi orkar ta ner dem. Till sommaren, kanske.

Jag har skrivit upp fyra nya rätter på matsedeln den här månaden. Jag letade igenom www.arla.se efter nya maträtter och fastnade för de här fyra. Jag är väldigt nyfiken på dem och hur de smakar, så vi provade en redan igår och ska ta en annan idag. Det jag gjorde igår var "fransk biffpanna" och det kändes väldigt skumt, för man skulle inte ha någon potatis, pasta eller ris till. Det var bara själva grytan och så skulle man ha bröd till och kokta grönsaker. Grönsaker skippade vi, men vi tog lite baguetter till. Jag får lov att säga att jag kände mig lite skeptiskt till det hela, men maten överträffade alla (låga) förväntningar! Inte nog med att maten blev väldigt god, den var dessutom väldigt mättande. Jag hällde inte upp sådär jättemycket åt mig själv, eftersom jag var så skeptisk, men på det lilla jag hade hällt upp så blev jag proppmätt! Så det får man tänka på till nästa gång. Man ska inte göra för mycket mat, för då sprängs allas magar. :)

Idag ska vi prova på "klassisk sommarkyckling" så får vi se hur den smakar. Det ska bli väldigt intressant.

Här kommer bilder på de två rätterna, kopierat från arlas hemsida.

Mina tankar är relativt enkelspåriga just nu. Det är mycket tankar om ekonomi, sparande, utgifter, lån, lön, a-kassa, försäkringskassa, inkomster.. you name it, I've thought of it.

Jag tror att jag på måndag ska ringa om ett jobb. Det verkar vara ett väldigt spännande jobb, trots att jag aldrig någonsin har jobbat inom just det. Jag har heller inga särskilda kvalifikationer för just det jobbet, men jag tror att jag passar bra för det. Men några frågor finns det:

• Vad är det för arbetstider?
• När är det tillträde på jobbet?
• Vad är det för lön?

Tjänsten är bara på 50% och det är långt bort, så det innebär ju pendling. Men 50% kan räcka för mig, det beror helt och hållet på vad lönen är på. 50% av en lön som skulle ge 10000 efter skatt, ger ju bara 5000 efter skatt. Det är samma som jag får nu, alltså. Med extra utgifter i form av dagisavgift och kostnad för pendling så skulle vi ju gå back om jag tog jobbet.

Fast å andra sidan, som Tommy korrekt påpekade för mig, så skulle vi ju kunna ta ut föräldradagar samtidigt som jag jobbar. Ja, inte de dagar jag jobbar, eller i alla fall de tider jag jobbar, men de andra 50%. I alla fall ett tag kan man göra så. Sen tar ju dagarna slut, förstås.

Sen vet vi ju inte hur dyrt det blir att pendla heller. Om arbetet är uppdelat på veckans alla dagar så måste jag ju pendla varje dag också och det kan bli dyrt. Är det annars uppdelat på tre dagar, då blir ju läget helt annorlunda.

Det hela är väldigt spännande. Tänk vad intressant det skulle bli om jag kunde få det jobbet. Men störande förstås att jag måste vänta ända till på måndag innan jag kan ringa och ställa lite frågor om jobbet.

Vilket i-landsproblem. :)