Jag som skulle vara så glad. Jag som skulle hämta upp två av tradera-paketen med kläder till Lukas och köpa godis och sen komma hem och mysa och titta på de nya kläderna.

Jag som skulle vara så glad.

Men det är jag inte. Istället är jag tokledsen. Jag är så ledsen att jag vill gråta. Jag har visserligen hämtat upp paketen och jag har visserligen köpt godis, men inget av det spelar någon roll just nu.

Jag promenerade med barnen i syskonvagnen för att hämta paketen och handla. Precis som jag brukar. Lukas hade sin våriga jeansjacka och Vanja hade sin nya vårkappa. Båda barnen hade sina nya, fina stövlar på sig.

Allt gick bra till en början med. Jag hämtade upp paketen och var glad. Jag gick in på Willys, handlade lite, var glad. Vi traskade till ICA och köpte lite kompletterande godis (utbudet på Willys är ganska dåligt). Jag var fortfarande glad. Vi började gå hemåt. Halvvägs hemma upptäcker jag det.

Lukas har tappat sin ena stövel.

Med en suck så vände jag vagnen och började gå tillbaka. Jag tänkte att den hade antagligen ramlat av nyligen. Men jag gick och jag gick och hittade inte stöveln. Jag gick hela vägen tillbaka till ICA. Ingen stövel. Jag letade inne på ICA, frågade personalen. Ingen stövel. Jag gick hela vägen tillbaka till Willys och in på Willys och letade, frågade personalen. Ingen stövel. Jag återvände till ICA igen där jag mötte upp Tommy som var på väg hem från jobbet. Han fick ta med sig barnen och matvarorna i bilen och jag fortsatte leta. Jag gick samma sträcka flera gånger om. Jag letade i buskarna, längs med vägen, överallt.

Jag hittade inte stöveln.

Lukas nya stövel är borta och vi lär antagligen aldrig få se den igen. Jag är så förtvivlad och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Hur kan den bara vara borta? Har någon plockat upp den ensamma stöveln och tagit med sig den? Eller har någon tyckt att det var hysteriskt kul att hitta en ensam stövel och bestämt sig för att se hur långt man kan kasta den? Eftersom jag inte hittar den så kan den ju omöjligt ligga kvar där Lukas tappade den.

Hur kunde jag missa att han tappade sin stövel?! Hur kunde detta hända?

Jag vill bara kasta mig på sängen och gråta och aldrig mer stiga upp. Det är mitt fel att stöveln är borta Lukas har inte ens haft stövlarna i en vecka.

Vad mer kan gå fel nu, liksom?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...