Vad det kliar i mina fingrar! Men jag har sagt att jag inte ska säga något mer, så det blir till att sätta sig på fingrarna och istället svära högt. Det är det ändå bara jag som hör, så det borde de vara nöjda med.

Och här kommer lite skryt.

Jag och Tommy pratade igår om förhållanden. Jag sa att jag är så glad över att vårt förhållande är så okomplicerat. Det känns som att det vi har är unikt, på något sätt. Visst retar vi oss på saker den andre gör också, och visst surar vi och gnäller ibland. Tommy påstår att vi till och med grälar. :)

Men trots att vi är mänskliga, vi också, så känns vårt förhållande så stabilt. Jag älskar Tommy. Tommy älskar mig. Vi trivs ihop och vill vara ihop så länge vi får. Vi har en gemensam syn på livet, framtiden och pengar, och det är jag så tacksam för.

Jag har på kort tid fått reda på att flera par jag känner ska gå isär och en del har minst sagt tilltrasslade förhållanden och sådant gör att jag dels blir ledsen för deras skull och dels tacksam för min egen situation.

Det finns mycket jag är tacksam för.

• Jag är tacksam för hur mitt och Tommys förhållande ser ut.
• Jag är tacksam för att barnen är friska och helt underbara, trotsålder till trots.
• Jag är tacksam över att vi har en god ekonomi, trots väldigt låga inkomster. (Hur rika kommer vi inte bli när jag får ett jobb?!)
• Jag är tacksam över att vi båda är så förnuftiga och har gemensamma mål.
• Jag är tacksam över att jag har så god relation med min familj och kan lita på deras stöd och hjälp, åtminstone från merparten.
• Jag är tacksam över att både Tommy och jag har så positiva inställningar till olika problem. Lösningar is the shit, liksom.
• Jag är tacksam över att vi båda är nöjda med vad vi har och inte tittar på annat gräs, hur grönt det än kan tyckas vara.
• Jag är tacksam över att vi litar på varandra och har goda skäl för det.
• Jag är tacksam över att vi kan blicka framåt och se att vi bara får det bättre och bättre.
• Jag är tacksam över barnen vi har och den glädje de ger oss.
• Jag är tacksam över att jag är ung, frisk och relativt smart. ;) (Och blygsam).
• Jag är tacksam för de förmågor jag har och att jag har förstånd nog att använda dem.
• Jag är tacksam över att livet, i sin helhet, ändå är väldigt okomplicerat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...