Direktlänk till inlägg 10 maj 2011
Något jag har reflekterat över den senaste tiden är hur många det är som röker. Jag vet att det sägs att rökandet minskar, men jag tycker att det snarare verkar tvärtom. Överallt ser jag dessa rökare, på jobbet enbart är väl hälften av skiftet rökare, om inte mer. Resten snusar, mer eller mindre. Vi är väl ett fåtal (läs: nån mer än jag) som varken röker eller snusar. Varje gång jag går till affären så ser jag ett stort antal rökare, men det som provocerar mig mest (för ja, rökning provocerar mig. Jag kan inte förstå hur någon kan välja det), det är när jag ser en man eller en kvinna med cigarett i munnen och så en barnvagn, alternativt små barn som de håller i handen.
Jag är själv uppväxt med rökande föräldrar och jag minns klart och tydligt hur obehagligt det var med cigarettlukten och röken. Det var inte för inte som vi barn jämt tjatade på mamma och pappa att de skulle sluta röka. Men jag växte upp på åttiotalet och jag trodde att utvecklingen hade gått framåt en hel del på trettio år, när det gäller rökning och vad som accepteras. Folk förväntas låta bli att röka i sina bilar, de förväntas sluta röka när de får barn eller åtminstone inte bolma ut röken rakt på ungarna.
Men nej. Jag ser allt oftare rökande föräldrar med riktigt små barn, folk som hämningslöst blossar på i sina bilar (!! Hur de förväntar sig få bilen såld sen övergår mitt förstånd..) och jag tycker även mig märka en mer liberal syn på tyngre droger.
Skrämmande.
Tyvärr hjälper det inte att prata med rökarna heller. De viftar bort allt ifrågasättande och en kille på jobbet säger sig till och med röka för att han inte vill leva för länge. Jojo. Raljerande, förstås, men tröttsamt för det.
Trött är jag nu också och måste slänga mig i säng. Jag ska bara skriva några rader till först.
Tommy är ju föräldraledig nu (i sju veckor, whoho!) och det innebär att jag tar bilen till jobbet. Det är både skönt och skrämmande. Skönt, för jag slipper alla bussar och spårvagnar och tider att passa och skrämmande, för folk kör som idioter på vägarna. Håller jag hastighetsbegränsningarna (vilket jag såklart gör, jag är ju inte dum) så blir jag omkörd av A-L-L-A. Inte kör de om på rätt sätt heller eller ens på ett säkert sätt, vilket gör att jag sitter som på nålar på hemresan, men hittills har ingen kört på mig i alla fall. :o) Man får hoppas att turen håller i sig.
Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...
Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...
Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...
Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 | 11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 | 22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 | 28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|