Thorn without a rose

Alla inlägg den 24 juli 2011

Av rikku - 24 juli 2011 20:33

Ibland är det verkligen hopplöst. Jag har suttit i en timme och stirrat på skärmen och försökt komma på vad det är jag har tänkt skriva. Jag har känt behovet av att skriva, känt att det var längesen och att jag borde skriva, men när jag stirrar på skärmen så är det tomt i mitt huvud.


Inga idéer, ingen inspiration. Men känslan av att jag borde skriva finns kvar.


Nu har jag tröttnat på att stirra på skärmen i väntan på att veta vad jag vill skriva om, och tänker istället bara börja skriva lite blaha, så som jag gör nu, för att se om idéerna dyker upp efterhand. Ofta kan det ju vara den tomma ytan som blockerar tankarna och lite text, hur ointressant den än är, kan göra susen.


Om inte annat så blir det ett blaha-inlägg. :)


Nå, jag kan ju börja med att skriva lite om vad som har hänt här hemma under veckan. I onsdags var vi ju iväg till djurparken. Vi åkte tidigt och var framme ungefär kvart i tio (de öppnar tio). Det var exakt noll kö, helt otroligt. Det satt lite folk i gräset här och var, men ingen stod i kön. Toppen. Då ställde vi oss naturligtvis först i kön. Det dröjde inte länge innan det hade bildats en ganska lång kö bakom oss. :) Börjar en så kommer alla..


Det var verkligen en toppendag! Solen sken, det var alldeles lagom varmt och vi tittade på alla djur vi kunde se (vargarna och lodjuret gömde sig). Lukas gav mig hjärtattacker med jämna mellanrum när han klättrade lite väl högt på stängslen, men det gick bra. Båda barnen gick hela tiden och det var ganska imponerande med tanke på att vi var där i c:a 4.5 timmar. Jag tror barnen gillade aporna mest, men själv uppskattade jag nog sälshowen mest. De var otroligt duktiga och roliga. Frågan är hur mycket de förstår själva av vad de gör, men oavsett så var deras uppvisning helt otrolig.


Framåt eftermiddagen gick solen i moln, och det var tur det. Annars hade det nog blivit olidligt varmt. Nu fortsatte dagen istället att vara väldigt behaglig. I slutet av djurparken så fanns det en lekplats som barnen fick stoja av sig på (efter fyra timmars promenad.. men energi hade de kvar ändå!). Jag oroade mig en del för Lukas på den lekplatsen eftersom det var så fullt med barn och han skulle ju såklart promt ta sig till den stora ruschkanan, vilken han nådde efter att ha passerat en nät"bro" (eller vad man nu ska kalla den), en ranglig hängbro och klättrat upp i ett litet torn. För det första hade han problem med att gå i repen. Jag fick gå under och hålla honom i handen för att han skulle komma över. Hängbron var också otäck, särskilt som alla större barnen bara rusade förbi honom och knuffade till honom ibland, oavsiktligt, förstås, medan han kämpade med att hålla balansen och ta sig till andra sidan. Nå, när han väl hade kommit över hängbron var det lugnt.. tills han nådde själva ruschkanan. Den var absolut för stor för honom, men det ville han naturligtvis inte lyssna på, så jag fick ju ställa mig i slutet och fånga upp honom när han kom farandes. Sista gången hann jag inte och han for, som skjuten ur en kanon, rakt ut från kanan och landade nere i sanden med huvudet före. Då ansåg jag att det var färdigåkt för hans del. (Efter varje åktur så var han helt skakig och nästan gråtfärdig av skräck, men nog sjutton ville han upp igen. Ungar!)


Efter lekplatsen så tog jag med barnen in i en souvenirbutik. Där valde de ut varsitt gosedjur som jag köpte åt dem. Lukas valde en jättemjuk, stor tiger och Vanja, som ville ha ett "gulligare" djur (hennes ord) valde en gosig, LITEN tiger. Prisskillnad på 150 spänn, men vem bryr sig? :) De fick ju precis vad de själva ville ha.


Sen var det bara att åka hem. Trötta och nöjda barn hade vi i bilen och Lukas slocknade direkt. :)


På fredagen sen for jag iväg till torget för ett bankmöte. Jag har ju försökt få information om bolån och sådant och till slut fyllde jag i ett formulär på nätet om att jag ville boka möte med en rådgivare. Lustigt nog blev jag uppringd av en kvinna på Swedbank i TROSA. Ja, tydligen var jag fortfarande skriven där och att jag fyllde i nuvarande postnummer spelade tydligen ingen roll. Men den trevliga kvinnan jag pratade med lyckades skriva över oss till banken här i Frölunda istället och ordnade så att en rådgivare här ringde upp och bokade tid. Så på fredagen var det dags.


Det var väldigt intressant. Jag fick svar på mina frågor och jag har tydligen räknat helt rätt i mina tidigare beräkningar om vad ett huslån skulle kosta. Fan, vad jag är bra, alltså. Nå. Hon kunde ju naturligtvis inte lova något, eftersom hon bara gjorde en snabb beräkning, men när jag frågade om hur mycket hon trodde att vi skulle få låna om vi skulle leta hus idag, så kom hon fram till tre miljoner. Vi låg tvåhundra kronor ifrån deras krav på vilka räntor man måste klara och herregud, tvåhundra spänn är ju inget i sammanhanget. (Det är ju liksom en McDonalds-middag i månaden). De räknade med att man måste klara minst sex månader med en ränta på åtta procent.


Så det känns bra. Inte för att vi vill köpa ett hus för tre miljoner, men det är bra att veta att man har marginalerna på sin sida. Det jobbiga kommer vara att spara ihop till kontantinsatsen. Och lagfarten. Och pantbreven. Och att se till att man har en buffert utöver det. Bara kontantinsatsen på tre miljoner är liksom 450 000. Men det har väl alla i madrassen, eller hur? :P Nä, kanske inte. Men börjar man spara nu, och spara stenhårt, så finns ju möjligheterna.


Jag frågade om vad hon tyckte att vi skulle göra med billånet. Jag har ju varit inne på om vi ska betala av det så snart som möjligt eller om vi ska låta det ticka på (vi har två och ett halvt år kvar att betala) och hon var helt på min linje, att betala av så snart som möjligt. Särskilt som räntorna är på väg upp, sa hon. Hon trodde att det kunde bli 2-3 räntehöjningar till i år enbart. Så vi ska betala av det så snart som vi kan, men antagligen inte förrens efter semestern. Vi ska inte tömma sparkontot helt och hållet för att göra oss av med billånet, utan vi måste ha en buffert kvar att skydda oss med, OM något oförutsett skulle inträffa.


Utan billånet kan vi ju spara 1500 extra varje månad och det enbart är ju 18000 om året. :) Visserligen kan det tyckas vara småpengar med tanke på de enorma summor vi måste spara ihop, men hey, det gäller att vara positiv.


Imorgon är det barnkalas, då barnens kusin fyller sex år. Hipp, hipp, hurra! Det ska bli kul. Barnen kommer antagligen få vara uppe lite längre än vanligt eftersom det är kalas och det kommer de garanterat inte klaga över.


På tisdag är det dags att bege sig till mina hemtrakter. Omkring en vecka ska vi vara där och det tråkiga i år är att pappa jobbar nästan alla dagar, så det kommer inte bli överdrivet mycket umgänge med pappa. Men det är inte alltid så att våra semestrar passar ihop och i år var det verkligen bedrövligt dåligt. Det hade inte spelat någon roll vilken vecka vi hade åkt i år eftersom pappa jobbar alla våra semesterveckor. Men vi får hoppas att det blir bättre nästa år! Och så får vi ju ändå kvällarna med pappa, så det är ju inte som att vi inte får se honom alls.


Nå. Jag kommer inte skriva något om det som hänt i Norge för det är för hemskt för att formulera sig kring. Bara så ni vet.


Imorgon är det lön också. Bäst att se till att betala räkningarna innan vi drar iväg hemifrån.

Presentation

Länkar

Gästbok

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2011 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Fråga mig

0 besvarade frågor

Skapa flashcards