Fan också.

Det är allt jag kan och hinner säga nu. Fan!

Det blev en "jag-är-alldeles-förstörd"-morgon. Händelserna gaddade ihop sig mot mig i natt. Jag kom ju i säng före tre, lyssnade på lite musik för att bli trött (ibland räcker det med en låt eller två för att ögonen ska ramla ihop) och helt plötsligt kryper Lukas upp i sängen! Uuh! Sprallig, iskall väderkvarn som vill "gota mammas säng, tund". Men vad gör man? Klart ungen får komma och gosa en stund. Men efter en halvtimmes snurrande och sparkande så fick han gå och lägga sig i sin egen säng. Jag lade på honom ett extra täcke och hoppades att han inte skulle sparka av sig båda (han var verkligen kall!) och gick och lade mig igen.

Nu var klockan närmare fyra. Halv sex ringde väckarklockan. Runt sex-tiden så vaknade ungarna. Jamen tack ska ni ha!

Tur att jag kan lägga mig igen när jag har lämnat dem på förskolan.. Men som sagt.. nu lär det ju inte bli något gjort här hemma istället.

Tidigare i eftermiddags.

Men lol. Jag skrev på bloggen tidigare att jag inte skulle jobba över en massa den här veckan, så som jag gjorde förr-förra veckan, eftersom jag blev så trött och inte orkade med något hemma, och vad händer? Under första passet kom en av lagledarna och frågade om jag skulle jobba till två, och vad svarar jag? Jag sa ja! Vad fan... efter att ha sagt till mig själv att "nej, ingen övertid den här veckan" så säger jag ja direkt när de frågar. Jag tänkte inte ens efter, jag bara sa ja. Hm. Nå, vi får väl se hur det blir. Kravet för att jag ska kunna jobba över är ju att jag kan ta mig hem, så vi får väl se om någon kan köra mig eller inte. I skrivande stund har jag inte fått något besked om det.

Senare.

Okej, jag har skjuts hem, så då blir det övertid. Men om de frågar imorgon måste jag säga nej. Vad sjutton, jag måste tänka lite på mig själv och mitt eget liv. Jag såg ju hur det gick förra gången. Visst, att jobba var inga problem, inte ens den dagen vi jobbade till tre, men hemma var det katastrof. Nu blev ju barnen visserligen sjuka i samma veva, så jag kunde ju inte gå och lägga mig igen, men ändå.

Problemet är nog mest att jag är så jäkla snål, så frågas det efter folk som vill jobba över så tackar jag ja och tänker på alla extra pengar det kommer ge. Dessutom räknar jag på alla pengar vi sparar om jag jobbar över. Okej, det lät kanske lite knepigt, men så här är det:

• Om jag jobbar över så får vi mer pengar (naturligtvis).
• Om vi får mer pengar, så kan vi spara mer.
• Om vi kan spara mer, så kan vi göra fler extra inbetalningar på lånet.
• För varje 10 000 extra vi betalar så sparar vi cirka 3000 kr i räntor.

Det är ganska mycket pengar, och en av anledningarna till att vi vill betala så mycket som möjligt på lånet så fort som möjligt. Det finns roligare saker att göra för pengarna än att betala ränta. (Som att gå på konsert och se Edguy, exempelvis).

Haha, jag undrade just hur lång tid det skulle ta innan jag drog in Edguy i inlägget (som för närvarande är i pappersform, eftersom jag sitter på jobbet och skriver detta). Att jag sitter och skriver på jobbet är för övrigt en ganska stark indikation på att övertiden idag faktiskt behövs. Det kommer så lite karosser att man får sitta ner rätt mycket. I vanliga fall har man inte ens tid att skicka iväg ett litet sms under passet, och här sitter jag och fyller sida upp och sida ner med text till min blogg.

Hemma.

Ja, då var man äntligen hemma då. Klockan närmar sig tre, men jag är fortfarande pigg. Men så fort jag går från datorn så kommer säkert tröttheten. Jag tänkte ändå bara fylla i det jag skrev på jobbet, innan det går för mycket tid. Det ska bli intressant att se hur jag mår om några timmar, när det är dags att gå upp. Just nu känns det som att jag skulle kunna börja jobba ett helt nytt arbetspass utan problem, men när jag går upp så gissar jag att jag kommer vara ett vrak. Å andra sidan sov jag ju rätt bra förra natten, så jag kanske håller mig pigg trots få timmars sömn.

Man kan ju hålla en tumme för det i alla fall. :)