Jaha. Det var ju som själva fan. Klart att barnen är sjuka fortfarande. Nu har de fått höstblåsor. Det började ju i torsdags med att Vanja hade feber när hon kom hem från förskolan. På fredagen, eller om det var lördagen, så fick hon lite röda prickar runt munnen. Inget ovanligt, det får hon ganska ofta efter att hon har ätit. Men igår fick även Lukas röda prickar runt munnen. Hm. Nu blev det lite mer skumt. Han brukar inte ha prickar runt munnen.

Sen var det dags att sova. Men hurra, vad bra det gick. Lukas sprang upp hela tiden. Han vaknade och satt i sängen och grät och jag sprang som en jojo hela natten. Huff, vad jobbigt, men så är han ju ibland också.

Det blir morgon. Vi går upp och ska äta frukost. Vid frukostbordet noterar jag att Lukas även har en prick vid ögat. Nej, men ser man på, är han inte lite röd vid öronen också? Och ser inte hans händer lite väl flammiga ut? Gah! Tar telefonen och ringer 1177 och hoppas innerligt att det inte är vattenkoppor. Tanten i luren trodde inte på det på mina beskrivningar. Hon trodde det kunde vara svinkoppor och i så fall skulle vi få hålla hemma barnen från förskolan i en vecka. Minst.

Suck.. Ringer förskolan och frågar om de har några sjukdomar som löper amok just nu. "Jodå", svarar Förskollärare Sara. "Vi har höstblåsor". "Jaha", svarar jag, "vad är det då?" "Jo, det är små röda prickar som sätter sig främst i ansiktet och på händer och fötter". "Tack så mycket", svarar jag, "då har mina barn också fått det".

Som tur är så går det här över ganska fort, enligt Förskollärare Sara. Hon tyckte att jag skulle hålla barnen hemma idag, och så får vi se imorgon hur deras blåsor ser ut.

Så här ser de ut idag:

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...