Direktlänk till inlägg 12 november 2011
Vad sjutton! Mina barn är riktiga, mesiga stadsungar! Vi är på besök hos min pappa och strax före middagen tänkte jag att det kunde vara kul att gå ut i mörkret med ficklampor och leka, nu när vi för en gångs skull hade riktigt mörker att vistas i. Visst, ungarna var med på noterna och tyckte att det skulle bli kul. Ända tills vi gick ut. DÅ helt plötsligt börjar Vanja gnälla om att hon vill gå in och hon är rädd för mörkret (!). Det slutade ju med att hon fick gå in och jag och Lukas var ensamma ute. Men det var ju redan försent. Lilla härmapan hade ju redan snappat upp vad storasyster sa, så han började också tjata om att han var rädd för mörkret och ville gå in. Så det var ju bara att traska in. Väl inne så började ungarna tjata om att de ville gå ut igen med ficklamporna (eftersom de inte fick leka med ficklamporna inomhus). Tack, men nej, tack. Jag klär inte på alla ungar (och mig själv) igen bara för att vara ute i två minuter till.
Vi måste bort från staden! För sjutton, ungarna kan inte ens se vanligt, RIKTIGT mörker utan att gnälla. Stadsungar uti fingerspetsarna har de blivit. :( Det ska vara konstgjort mörker för dem och gatlampor varannan meter. Inga stjärnor ska synas alltför klart, det är väl läskigt. Nej, nu överdriver jag, men vad sjutton! När jag var barn så tyckte vi att det var hur kul som helst att gå ut i mörkret med ficklampor och leka. Mina ungar piper direkt och vill gå in istället..
*suck*
Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...
Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...
Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...
Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
||||
7 |
8 | 9 |
10 |
11 |
12 | 13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 | 18 | 19 |
20 |
|||
21 | 22 | 23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 | |||||||
|