Vi köpte oss en ny TV-möbel häromveckan. I och med att vi hade möblerat om så upptäckte vi att det behövdes något nytt, något större än den lilla TV-bänken vi hade. Rummet såg väldigt tomt ut (plus att vi behöver mer plats att förvara saker på!). Så vi åkte till IKEA.

Så här såg det ut före:

Och så här bra blev det efter:

Ja, jag är nöjd. :)

Det blir inte så mycket skrivet här nuförtiden. Jag har så många ställen att skriva på att jag inte hinner med att göra inlägg överallt. Eller ja, "hinner", gör jag väl, men jag orkar inte och har inte lust.

Nåja. I helgen hade vi kalas för Tommy, som fyllde år i torsdags. Det var inte jättemycket folk här eftersom många var bortresta eller inte kunde komma, men det var trevligt ändå. Tommy hade gjort smörgåstårta och bjöd på, vilket blev väldigt uppskattat. Själv äter jag ju inte smörgåstårta, men jag var ändå stolt över att han hade gjort en sådan fin tårta. Enligt de som åt så var den också god. :) Det var jättefint väder hela lördagen och man ville bara gå ut och njuta av vårvädret, men istället fick vi vara inne och städa, städa, städa inför att folk skulle komma. Det blev riktigt fint här hemma och för en gångs skull så var det faktiskt fortfarande fint när folk gick igen. Okej, disk hade vi ju massvis av, men tack vare den magiska uppfinningen "diskmaskin" så klarades det av ganska snart. :)

Min plan var att vi skulle gå ut med barnen på söndagen istället och hoppades att det skulle vara lika fint väder då som på lördagen, men tyvärr så var det ju inte så. Söndagen var grå och mulen och det blåste kallt. Men jag och småttingarna gick ut i alla fall en stund. Det är ju inte kul att sitta inne en hel helg. Lukas fick äntligen prova sin nya sparkcykel som han fick i födelsedagspresent. Vanja tog också med sig sin ut. Men det var inte lätt för dem att åka. Det är fortfarande väldigt mycket grus ute och sparkcyklarna vinglade både hit och dit i den ojämna terrängen. Det gick mycket bättre för Vanja än för Lukas, av flera skäl. Dels är hon ju äldre och har åkt sparkcykel rätt mycket innan, dels har hennes sparkcykel tre hjul jämfört med Lukas som bara har två hjul. Men han kämpade tappert i alla fall. "Oj då, det är inte så lätt, det här" sa han flera gånger. Gullungen. Nej, det är klart att man måste öva mycket. Nu när våren är här så ska de nog kunna öva ganska mycket framöver.

Efter att ha åkt runt med sparkcyklarna ett tag så bestämde sig barnen för att de ville leka istället, så de åkte rutchkana, gungade, lekte i sandlådan och lekte under rutchkanan där Lukas bestämde sig för att mata fåglarna och Vanja sålde glass. Billig var den också, bara tre kronor glassen. :)

Medans vi stod där och barnen lekte som bäst så kom det en flock barn. Ja, det var verkligen en "flock". Jag räknade det till nio stycken pojkar i åldern 7-9 år (uppskattningsvis). De for fram som en tornado, verkligen, och var ungefär lika högljudd. ^^ Efter ett tag så delade de upp sig i två grupper och försvann åt varsitt håll. En stund senare kom några tillbaka och var väldigt arga. Några av pojkarna stod och skrek åt ett par av de andra att en av pojkarna skulle ringa sin storebror och tala om hur dumma de andra var och hur de retades. Tydligen hade några av dem sprungit iväg från ett par tre stycken av gruppen, antingen på skoj eller för att de ville vara ifred, och detta kunde inte den ena killen ta, så därför skulle han ringa sin storebror. Han stod ungefär en meter ifrån mig när han ringde och jag hörde honom säga "de andra är dumma, de bara springer ifrån Mattias och mig", varpå några av de andra pojkarna som stod runtomkring hojtade "och mig med! Och Oliver också!" och så vidare.

Jag hade svårt att hålla mig för skratt. Snacka om att vara lättkränkta! De var ändå 4-5 stycken som stod och var sura över att "de andra" inte ville låta dem vara med. Men för sjutton, lek tillsammans ni som är kvar då! Hur många behöver ni vara, egentligen?

Nåja, vi skulle ändå gå in (det blåste faktiskt riktigt kallt) så jag har ingen aning om hur det slutade för dem. Man kan bara hoppas att de lär sig hantera konflikter på ett bättre sätt än att hota med sina storebröder.