Genomgående för alla mina graviditeter är att jag har haft väldigt lätta besvär, om några alls. Men även de lätta besvären kan bli irriterande i längden.

Halsbränna är något jag har dragits med alla tre gångerna och nu när vi börjar gå in i slutspurten, med bara sex veckor kvar, så har den börjat göra sig allt mer påmind, speciellt när man lägger sig för att sova. Än så länge har den inte kommit upp i de nivåerna jag hade med Vanja, det vill säga att jag var tvungen att sitta upp i sängen för att försöka sova, men det börjar ändå bli riktigt jobbigt.

En annan sak som ändrat sig drastiskt är min kroppstemperatur. Det lär väl ha att göra med att blodmängden har ökat med 50%, men jag har alltid varit en frusen person. Jag är den som tar på mig en långärmad tröja när andra går runt i badkläder, liksom. Men nu svettas jag istället, när höstan kommer in och alla andra tar på sig tjocktröjor. På kvällarna klagar sambon på att det är iskallt i lägenheten och jag vill öppna fönsterna. Särskilt illa är det med fötterna. De är så varma att det är olidligt. Det kryper i dem och jag försöker hitta svala ställen på täcket att lägga dem för att lindra plågan, en det finns inga ställen som är svala nog.

Mer än en natt har jag gått helt sömnlös på grund av värme och halsbränna.

Men det är väl sånt man får stå ut med. Jag lider ju inte av några värre besvär än så, så det är dumt att klaga. Men visst ska det bli skönt när november kommer med bebisen. :)