Thorn without a rose

Alla inlägg under maj 2007

Av rikku - 29 maj 2007 22:30

Äntligen.

Det finns inget annat ord man kan använda som bättre beskriver det hela. Äntligen. Min bebis är hos mig. Född. Frisk. Underbar.

En liten flicka blev det, till vår stora lycka.

Lilla Vanja.

Hon är det sötaste jag någonsin har sett. Men jag antar att de flesta föräldrar anser detsamma om sina barn. Just nu ligger hon i barnvagnen bredvid mig och sover så sött. Den vackraste ungen i hela världen.

Förlossningen

Vi åkte in till sjukhuset i lördags, vid nio-tiden. Vi visste inte då om vi skulle få komma in, eller om de skulle skicka hem oss igen. Först fick vi göra nåt CTG eller vad det hette. En kurva, kallade de det. De mätte bebisens hjärtljud och mina värkar. Jag skulle tro att det hade att göra med att de ville se om bebisen påverkades negativt av värkarna. Meningen var att den där apparaten skulle vara inkopplad i tjugo minuter, men vi låg nog mycket längre än så. De hade ganska fullt upp på sjukhuset, så lite grann kändes det som att de inte hade riktigt tid med oss.

Nå, till slut så återkom de och vi fick ett rum. En barnmorska undersökte mig och konstaterade att jag var öppen 4-5 cm så hon sa att vi minsann inte skulle åka hem, för vi skulle få barn i natt. Optimist. ^^

Vid elvatiden så började värkarna på att bli riktigt besvärliga och jag skulle använda lustgasen som smärtlindring. Jag hade sett fram emot det. Det lät väldigt roligt när folk berättade om lustgasen och dess effekter. Inte nog med att det skulle ta udden av smärtan väldigt bra, men man skulle bli väldigt lustig också, typ som en gratisfylla. Jag har ju aldrig varit full, så jag tyckte att det var ett tillfälle att se vad alla andra är så förtjusta i. =)

Nå. Lustgasen var en total flopp. Den funkade inte alls. Inte nog med att smärtan inte avtog det minsta, jag upplevde heller inga andra bieffekter som hade kunnat antyda att jag i alla fall fick i mig något ämne överhuvudtaget. De sa på sjukhuset att man kunde bli yr och illamående om man gjorde fel när man andades in. Jag kände ingenting. Lite frustrerad blev man.

Efter att ha haft ganska så ont i flera timmar så föreslog barnmorskan att jag skulle testa epiduralbedövning istället. Jag hade tidigare varit ganska tveksam till den eftersom det ändå är morfin man sprutar in i kroppen, men samtidigt så kände jag att what the heck. Jag testar.

Det var det smartaste valet jag har gjort på evigheter.

De skickade in en narkosläkare som skulle lägga bedövningen. Grejen var i mitt fall att smärtan var inte där själva värken satt, om man säger så, utan den outhärdliga smärtan satt i benen. Det strålade smärta ner i båda benen och ner i skinkorna också, så jag kände mig lite tveksam till om det skulle funka med ryggmärgsbedövning. Självklart fick jag också en värk just när narkosläkaren stack in nålen i ryggen på mig så jag var tvungen att ligga helt still, trots smärtan, men det gick bra. Efteråt så fick jag en värk nästan direkt, och till min besvikelse så kände jag den precis som de andra.

Men sedan!

Gosh, det var rena himmelriket. Jag fick värkar, såklart, det såg man på den där kurvan de hade kopplat in, men jag kände INGENTING! Helt underbart. Då hade jag haft värkar i 16 timmar så den friden när de bara försvann, den var helt obeskrivlig. Nu kunde vi äntligen få lite lugn och ro och en chans att ta igen oss lite.

De närmaste timmarna vilade vi bara. Men sedan konstaterade barnmorskan att jag var fullt öppen och det var dags att förbereda sig på slutjobbet. De kopplade in dropp som skulle förstärka värkarna eftersom epiduralen kunde få dem att försvagas lite.

Tyvärr så gjorde det även att smärtan i mina ben återkom. Fan. Det som var så skönt utan den.

Halv sju började krystningsarbetet för mig. Jag hade en ganska vag uppfattning om hur lång tid en förlossning skulle ta och jag trodde definitivt att när det var dags att krysta så var det typ över.

Ha. Ha. Ha. Tji fick jag.

En timme senare hade jag visserligen kommit långt, men jag var även helt utmattad efter att inte ha sovit på två dygn, haft värkar i 32 timmar och krystat i en timme. Det beslutades om att skicka efter en sugklocka.

En kvart senare var Vanja född.

Hemåt.

Vi hade pratat innan om hur länge vi skulle vilja stanna kvar på sjukhuset. Vi var väl överens om att vi inte ville stanna alltför länge, men samtidigt var vi på det klara med att vi kanske skulle vilja stanna länge när vi väl var där. Så vi hade inte gjort några planer, direkt.

Men väl där, med bebisen ute och allting var okej, då kändes det verkligen onödigt att stanna kvar på sjukhuset längre än vad vi var tvungna till. Att det inte fanns möjlighet att få någon telefon inverkade också. Man ville ju ringa till folk och tala om vem, vad, hur och när.

Så vi väntade bara på att få klartecken för att åka hem. Det visade sig att vi var tvungna att vänta på att barnläkaren skulle undersöka henne innan vi fick fara. Först fick vi höra att han skulle komma vid halv två-två, men det stämde såklart inte. Först halv fyra dök han upp. Jag gillade inte riktigt det han gjorde med Vanja. Han hade säkert stenkoll på vad han sysslade med, men det är inte lätt för en nybliven mamma att titta på när någon sliter och drar i ens nyfödda barn. I alla fall var det så det kändes som att han gjorde. Nå, allt var tydligen väl med henne, så vi fick tillstånd att åka hem.

Hittills..

..har allting gått bra. Vi är nog fortfarande överväldigade av den surrealistiska känslan som kommer med ett barn. Det är inte mycket som blir gjort, men det gör inget. Vi har nio veckors ledighet tillsammans innan Tommy börjar jobba igen och det är helt underbart. Inga måsten, inga krav, ingenting. Vi gör det vi känner för och i princip all tid går åt till att beundra den lilla bebisen, mata, byta blöja och beundra lite till.

I natt var det dock lite jobbigt. Vid halv tolv på natten så ville Vanja äta och hon ville inte sluta. Så snart hon var klar med ena bröstet så var jag tvungen att ge henne det andra för att hon skulle vara nöjd. Nå, nöjd och nöjd.. nöjdare i alla fall. Så fort jag försökte lägga henne ner istället så skrek hon och ville äta mer. Eftersom mjölken inte hade runnit till så hade jag bara små, små skvättar av råmjölk att erbjuda och det var uppenbarligen långt ifrån tillräckligt. Ju längre tid som gick, desto mer uppgiven började jag känna mig. När en timme hade gått tyckte jag att det borde vara nog. När två timmar hade gått var jag gråtfärdig. Vid två och en halv timma så storgrät jag. Känslan av maktlöshet hade växt sig för stor. Det kändes riktigt, riktigt hemskt att mitt barn var hungrigt och ville ha mat och jag kunde inte ge henne det. I desperation ringde jag min syster mitt i natten för att prata och få råd. Hon rådde mig till att bara fortsätta amma. Bebisen ville ha bröstet och det skulle hjälpa den riktiga mjölken att rinna till. Dessutom så bildades det ny råmjölk hela tiden, så något fick hon i sig i alla fall. Vi pratade i över en och en halv timme och allt kändes bättre efter det. Vanja fortsatte att suga på än det ena och än det andra bröstet och först efter sex timmar så somnade hon. Jag var då totalt utmattad.

Det var meningen att min mamma skulle kommit hit under dagen, men Tommy fick ringa och säga till dem att vänta, för jag skulle antagligen inte klarat av besök idag. Vi bokade om till torsdag istället. Får se om det blir då, eller om vi skjuter upp det igen.

Men jag har i alla fall fått sova lite nu. Vi har inte gjort mycket annat under dagen, och det behöver vi inte heller. Vanja har också mest bara sovit. Inte så konstigt, med tanke på att hon har varit vaken hela natten.

På torsdag ska vi på återbesök på sjukhuset och göra några tester och sånt. Man får hoppas att det inte visar något negativt bara. Jag vet inte riktigt vad det är för slags tester. Men det blir säkert bra.

Nu har i alla fall det nya livet börjat. Livet som förälder..

Presentation

Länkar

Gästbok

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2007 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Fråga mig

0 besvarade frågor

Skapa flashcards