Thorn without a rose

Alla inlägg under februari 2017

Av rikku - 18 februari 2017 00:14

Den här dagen har varit allt annat än bra. Det är verkligen tur att det åtminstone är fredag. Jag har varit tjurig och inte alls på humör hela dagen.

Det hela började med att jag blev så otroligt sugen på potatisbullar med bacon och lingonsylt igår, så jag bestämde mig för att vara duktig och ambitiös och laga till lunch åt mig själv på förmiddagen så jag kunde ha med mig detta till jobbet. Så jag gick upp relativt tidigt och började fixa i ordning. Jag skalade potatis, delade dem och kokade. Lagom till att potatisen var färdig så händer det.

Strömmen går. Fan! Jag hoppades in i det sista att den skulle komma tillbaka så jag kunde steka potatisbullarna (mos gick bra att göra utan ström), men förgäves. Till slut fick jag ge upp och smörade fyra mackor istället att ta med mig.. :(

Så det har jag gått runt och varit sur över hela dagen, men det slutade inte där! När jag nästan var framme vid jobbet kom jag på att jag glömde ta med mig en handduk. Så inget duschande på jobbet heller. Jag har för vana att duscha på jobbet sena fredagar annars. Såklart gick jag och irriterade mig över detta också, så när jag bytte om glömde jag att ta av mig Irlandsringen. Gnnh! Den skaver rätt rejält när jag har på mig skyddshandskarna, men nu har jag snällt fått gå med den på hela dagen.

Och så är det övertid till 02.00 också. Imorgon förmiddag ska jag åka till pappa, två timmar i bil. Underbart.

Av rikku - 15 februari 2017 14:45

Det här inlägget har jag tänkt skriva länge. Ja, ungefär en månad har jag tänkt att "det måste jag skriva om på bloggen" och ändå tar jag mig inte för att göra det. Förrän nu, vill säga.

Jo, vi var ju tvungna att köpa en ny bil till mig i början på året. Min gamla gick inte igenom besiktningen och domen blev 15 000 i reparationskostnader, vilket inte kändes motiverat då bilen kostade 22 000 när vi köpte den för tre år sedan.

Så vi åkte iväg och tittade på andra bilar. Vi hittade en bil som vi ville ha på Holmgrens bil i Göteborg; en Mazda 2 från 2013. Vi bestämde oss på plats att vi ville ha bilen och frågade när vi kunde hämta den. Vi kunde hämta den redan dagen efter, lovade de (detta var på en torsdag) och jag ville gärna ha den direkt. Med tanke på hur mycket fel det var på min bil så ville jag inte ha den till jobbet på måndagen. Så vi bestämde att vi skulle hämta bilen följande dag, klockan 11.

Eftersom vi hade köpt nya vinterdäck till bilen så ville vi gärna behålla dem, så när vi kom hem ställde sig Tommy och bytte till sommardäck på min lille Modus. Nya däck är inte gratis och det vore dumt att skänka bort splitter nya däck.

Följande dag klev vi upp i god tid. Vi hade kommit på att vi var tvungna att ta båda bilarna till bilfirman eftersom jag fick med sommardäck och de skulle ta upp hela baksätet och därmed skulle inte familjen få plats. Tommy behövde åka och tanka innan, så jag gick ut för att flytta på min bil (som blockerade utfarten eftersom vi bytte däck kvällen innan och närmast utfarten är det mest plant).

Grannen var ute och vi bytte några ord. Jag sade till henne att "nu får du säga hej då till den här bilen, för vi ska sälja den idag".

Sen satte jag mig i bilen.

Jag vred om nyckeln.

Och..

Bilen startade inte.

Jag trodde inte att det var sant. Jag testade igen, men motorn bara hackade. Jag gick in till Tommy och kunde inte låta bli att skratta åt eländet. "Tommy", ropade jag. "Bilen startar inte". "Du skojar?" utbrast han, men tyvärr var det inget skämt. Han följde med ut, men naturligtvis startade inte bilen för honom heller.

Vi testade först att putta bak min bil så han kunde komma ner med sin bil och så testade vi att få igång min bil med hjälp av startkablarna. Av någon anledning funkade inte det överhuvudtaget, så till slut fick vi ge upp. Då testade vi att springa igång bilen. Jag satt i och Tommy knuffade på. Ettans växel i och så släppte jag kopplingen när vi hade lite fart. Och det funkade! Tills jag skulle växla upp.. Då dog bilen igen. Det var bara att börja om. En annan granne kom ut och frågade om vi behövde hjälp och det tackade vi med glädje ja till. Nu fick Tommy sitta i och jag och grannen knuffade på. Nerför backen och tjoho! Bilen gick igång! Men så var det grävmaskiner i vägen och han tvingades bromsa och självklart dog bilen igen. Tredje försöket lyckades han få igång bilen och hålla den igång och han försvann nerför backen och utom synhåll.

Nu kom nästa problem. I bilen låg min telefon och mina nycklar, så jag kunde inte ringa honom och kolla hur vi skulle göra nu. "Nåja", tänkte jag, "jag får börja med att samla ihop barnen och låsa dörren". Så jag går upp till huset och vad trappan hör jag något ljud. Vad kan det vara? Jag öppnar dörren och möts av ett ilsket tjutande! Brandlarmet är i full gång! Panik! Spring in, slita ner brandlarmet och ut med batteriet så det blir tyst. Sen skickar jag ungarna åt alla håll för att släcka lampor, dra ut kontakter och försöka hitta orsaken. Men vi hittar ingenting! Ingen brandlukt, ingen rök, ingenting. Jag ringer till Tommy från hemtelefonen och berättar vad som hänt och sen roffar jag åt mig bilnycklar till Tommys bil, extranycklar till huset och, trots att det känns halvbra att lämna huset när brandlarmet precis har tjutit, så låser jag och lastar in ungar i bilen och ger oss iväg.

Nere vid grusplanen står Tommy med min bil igång. Vi byter bil med varandra och jag kastar mig iväg till bilfirman och Tommy åker och tankar. Vi är redan sena.

Jag hittar inte i Göteborg, men från Gnistängstunneln hittar jag till bilfirman så om jag bara hittade dit skulle det gå bra, visste jag. Vi hade ju åkt vägen dagen innan, men eftersom jag är som jag är så är det ingen garanti för att jag ska hitta. Jag visste att vi svängde av vid en avfart och om jag hittade den avfarten skulle jag komma rätt. Jag kör,och där ser jag en avfart! Var det rätt? Jag testade och kände till min lycka igen mig. Lugnad körde jag vidare. Sedan upptäcker jag Liseberg på min högra sida. Vad fan? Inte körde väl vi förbi Liseberg innan? Nej, självklart inte.. Jag hamnade fel och fick köra via Åby istället. Som tur var så ledde den vägen också dit jag skulle, men det blev ju en omväg, såklart. Precis när jag kommer till rondellen innan bilfirman så ser jag Tommys bil komma från andra hållet! :D Så vi anlände samtidigt.

Stressad och totalt uppe i varv kunde vi äntligen köpa den nya bilen. Självklart sade vi ingenting om att bilen inte hade startat på morgonen..

Brandlarmet då? Nej, det var ingenting. Brandvarnaren hade fått fnatt och skrek oavsett vad vi gjorde. Så Tommy åkte och köpte en ny.

Presentation

Länkar

Gästbok

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Fråga mig

0 besvarade frågor

Skapa flashcards