Thorn without a rose

Alla inlägg under november 2010

Av rikku - 26 november 2010 20:30

Det är lite segt med uppdateringar här. Igen. Jag har inget att skylla på egentligen, jag vet inte varför det blir så. Det bara händer.


Ja, det knallar på här hemma i alla fall. Jag åker iväg på körlektioner lite nu och då och gör väl en hel del framsteg. Jag hoppas på att kunna köra upp snart, men vi får väl se. Jag måste bli färdig först.


Hemma har vi packat en del. Jag tar lite småplock här och där och vi har väl fått ihop ett tiotal kartonger redan. Lite böcker, lite gardiner, lite leksaker, lite köksgrejer. Jag har faktiskt tömt ett helt skåp i köket redan, så nu ska jag bara torka ur det också så klassas det som färdigt sen.


Det gäller att få bort så mycket som möjligt, utan att för den sakens skull låta det påverka vardagslivet negativt. Att ta bort saker vi använder dagligen hade varit ganska korkat att göra redan nu. Det är ju ändå över en månad kvar tills vi flyttar.


Barnen har blivit sjuka, igen. Först var det förkylning, sen magsjuka, förkylning igen och nu ögoninfektion. Jag vet inte hur många såna där intyg till Försäkringskassan vi har skickat in på sistone, men det är rätt många. Tommy har ett att skicka in nu, eftersom han var hemma i tisdags och vabbade. Onsdag var inga problem, då kunde jag vara hemma eftersom jag inte hade några möten eller någon körlektion, men på torsdagen var det problem igen eftersom jag var borta på förmiddagen på lektion och Tommy hade egentligen inte möjlighet att vara borta mer (de har jättemycket att göra på jobbet), så jag frågade mamma om hon kunde komma hit och hjälpa till och det gjorde hon.


Det är trevligt att få besök, fast det är ju synd att det oftast blir i samband med att barnen är sjuka.


Pank känner man sig nu också. Dels har inte a-kassan kommit igång än eftersom jag inte har fått arbetsgivarintyget från bemanningsföretag nummer 1 än. Innan det kommer in kan jag inte börja få några pengar. Gah! Det är bara att hoppas att det kommer snart. Jag har mailat, smsat och ringt om arbetsgivarintyget och förhoppningsvis kommer det i början av nästa vecka. Om det inte gör det, då vet jag inte vad jag ska göra...


Egentligen borde det inte vara sån panik med det. Klart att man vill att det ska komma igång så snart som möjligt, men det borde inte vara sån panik som det är just nu. Anledningen till att det ändå är det, det beror på bemanningsföretag nummer 2. Det är nämligen så att jag har fått felaktig lön den här löningen. Av okänd anledning så har jag fått mindre än 4000 kronor i lön. Eftersom Tommy har rätt dålig lön just nu så behöver vi verkligen bådas inkomster för att det ska gå ihop. Nån eller några tusenlappar mindre, det är okej, då klarar vi oss ändå, men 6-7000 kronor mindre, det är INTE okej.


Så. Strul med lönen, ingen a-kassa har kommit igång, jag har körlektioner att betala löpande och så har vi fortfarande räkningar att betala och helst vill vi ju ha mat på bordet också.. Ekvationen går av förklarliga skäl inte ihop längre. Som tur är så har vi haft en del undansparat. De pengarna har stadigt sjunkit under ganska lång tid nu, men idag fick jag ta 6000 därifrån till servicekontot för att kunna betala räkningarna. Det sved. Rejält. Vi har nu mindre pengar på sparkontot än vad jag hade trott. Det räcker med en enda stor utgift nu så har vi inget alls undansparat längre.


Det känns inte alls bra.


Men när jag väl är klar med körkortet så försvinner ju den pengatjuven i alla fall. Sen får vi hoppas att vi kan börja bygga upp sparkontot igen efter nyår. Jag tror inte vi kommer kunna göra det innan dess. Vem vet när pengarna kommer, liksom? Dels lönen, dels a-kassan. Visst, det är pengar jag ska ha och kommer att få, men när? Det kan ju dröja hur länge som helst, och vi kan ju inte handla mat med pengar vi kommer få nån gång i framtiden.


Nej, det känns verkligen inte alls bra, det här.


Flytten kommer ju heller inte vara gratis. Det är massvis med extrautgifter i samband med flytt, varav vi inte hade behövt nån av dem i dagsläget. Men men. Vi ska väl klara det på något sätt. I värsta fall får vi väl låna pengar av någon. Men det är verkligen sista utvägen. Jag vill inte stå i skuld till någon igen. Visst, vi har ett billån och mitt CSN-lån, men dem jobbar jag stenhårt på att få bort. Just nu går det väl mindre bra, med tanke på hur lite pengar vi har, men så snart vi är på fötter igen ska jag göra mitt bästa för att bli av med lånen. CSN ligger ju närmast till hands att få bort, men billånet s-k-a också bort, och det helst inom nästa år.


Men vem vet? Nästa år kanske också för med sig en massa oväntade, stora utgifter. I så fall får man ju ta det först, förstås. Skönt är ändå att veta att billånet minskar med 18000 varje år, så klarar vi det inte nästa år, då klarar vi det säkert året därpå. CSN är i alla fall borta i början på nästa år, hur vi än gör. DET känns skönt.


Men innan dess måste vi lösa dagens pengaproblem. Tyvärr kan inget mer göras nu, utan jag måste vänta tills på måndag innan jag får besked någonstans ifrån.


Så med detta bekymmer hängandes över sig ska man försöka ha en trevlig och avkopplande helg.


Japp...

Av rikku - 17 november 2010 20:45

Igår var vi iväg till Göteborg och skrev kontrakt på den nya lägenheten. Det gick fort och smidigt och var inga problem. Som vanligt, alltså. Vi ställde lite frågor, skrev på en halv miljon papper (eller så var de bara åtta) och sen var det klart. Tommys mamma kom hit med tåget och satt barnvakt, det var en väldigt smidig lösning som vi blev mycket tacksamma över. Tommy körde henne till tåget sen efteråt.


Idag ringde hyresvärden till min mobil. Han frågade om en familj kunde få komma och titta på lägenheten, helst så snart som möjligt. De ska flytta till Alingsås ifrån England! Fräckt. Jag sa att det gick bra, så då skulle han ge mitt nummer till tjejen så hon kunde ringa mig. Det tog inte ens fem minuter, sen ringde hon. :) De ville komma redan idag, och visst, varför inte? Jag sa att det gick bra och strax efter sju var de här. De gick runt och tittade och såg väldigt nöjda ut. De tyckte att det var gott om plats överallt. Det är bra. Jag lyckades till och med visa dem tvättstugan, där jag inte har varit sen vi var här och tittade på lägenheten.


Jag hoppas att de väljer att ta lägenheten. Det skulle underlätta för oss väldigt mycket. I så fall skulle vi bara få en halv hyra extra att betala och det blir ju lite skillnad. Vi får hålla tummarna. :)

Av rikku - 12 november 2010 19:45

Yes! Vi fick lägenheten! De ringde från Familjebostäder imorses och berättade att det var vi som var utvalda! Yay! Vad glad jag blev! Jag har gått runt som på små moln hela dagen. Inget har kunnat förstöra den här dagen för mig.


Så i januari flyttar vi. Ny lägenhet, ny stad. Det ska bli så spännande. Lite läskigt också, men mest spännande. På tisdag ska vi skriva kontrakt. Det blir intressant. Först tänkte vi lämna barnen hos Tommys föräldrar nu på söndag och låta dem sova över tills på tisdag, men det verkade som att det inte funkade riktigt för Tommys föräldrar. Så alternativet är väl att vi lämnar dem på tisdag morgon, om Tommy nu hinner det innan jobbet, eller att jag släpar med mig barnen på tåg och spårvagn. Det är klart att det går, men om jag kan undvika det så gör jag helst det.


Idag har jag haft fullt upp kan jag ju säga. Jag har ringt och sagt upp lägenheten, sagt upp förskoleplatserna (vilket inte var det lättaste, de var typ omöjliga att få tag på, de där människorna på Barn- och ungdomskontoret). Jag har ringt runt och berättat nyheten för.. typ alla. Jag har varit inne i stan och köpt en Fars dag-present till Tommy. Två flaskor whisky, faktiskt. Det var längesen Tommy köpte whisky, så han blev väldigt glad över dem. Det är alltid trevligt när presenter blir uppskattade, tycker jag. :)


Nu ska vi börja packa i tid också. Vi måste skaffa en massa lådor snart så jag kan börja packa ner allt som inte behöver användas under den tiden. Det är väl egentligen ganska mycket man kan packa redan. Många saker används ju väldigt sällan. I köket kan vi exempelvis packa ner alla glas utom fyra, alla tallrikar utom fyra och så vidare. Det blir till att diska oftare, men det är ju inte så jobbigt.


Ja, det är mycket att göra nu. Posten ska adressändras, telefon och bredband ska flyttas.. ja, mycket är det att tänka på. Jag får nog göra upp en lista. :) Sånt är jag bra på. :D

Av rikku - 11 november 2010 20:15

Okej, inget är ju säkert, men vi hoppas ju på att vi ska få besked imorgon om lägenheten. Vare sig det blir åt ena eller andra hållet så vore det skönt att få veta. Vi går ju bara och tänker på den där lägenheten, undrar, hoppas, funderar. Eller.. nja, det var nog lite lögn det där. Det vore inte skönt att få veta att vi inte får den. Men trevligt vore det att få besked om att den är vår. :)


Den här veckan har gått så sjukt långsamt. Dagarna har verkligen sniglat sig fram mot fredagen. Men nu är det i alla fall torsdag kväll, så väntan är snart över. (Och så visar det sig att vi inte får något besked imorgon, fan vad besviken jag kommer bli!)


Jaja. Vi får skylla oss själva som trissar upp förväntningarna så mycket. Men vi är verkligen sugna på att flytta nu! Själva flyttandet i sig är ju rätt tråkigt, packa ner grejer, bära alla tunga lådor och så vidare. Att packa upp är både roligt och tråkigt, en del saker är spännande att se hur de tar sig på det nya stället och en del saker är bara.. ja, jobbiga, men måste göras ändå. Men att se lägenheten ta form och färg är roligt och det är spännande att möblera på nya sätt och så vidare.


Sen är det ju alltid en speciell känsla i ett nytt hem. Det är kul att bara gå runt i rummen och känna hur det känns, så att säga.


Nåväl, nog tjatat om lägenhet. Imorgon får vi (kanske) veta hur det blir, innan dess får vi försöka få tankarna på andra saker.


Jag var iväg till bemanningsföretaget idag, där jag var anställd. Jag var tvungen att lämna tillbaka arbetskläderna och så var jag tvungen att fixa ett arbetsintyg. Alla verkar tro att ett "arbetsintyg" är detsamma som "arbetsgivarintyg", men se det är det icke. Som tur var så har Tommy fått ett arbetsintyg från ett av bemanningsföretagen han har jobbat på tidigare, så jag tog med det för att visa upp vad det var ett arbetsintyg var och vad det skulle innehålla.


Nå, det var inte det lättaste att få. Hon jag pratade med verkade rätt sur överlag och frågade vem som hade lovat mig att få ett sånt! De brukade minsann inte skriva ut såna till folk som varit anställda mindre än sex månader. Eh.. hallå där, jag var anställd lite över fem månader. Hur stor skillnad gör några veckor? Men det var tydligen väldigt noga, så även om jag till slut fick mitt intyg så fick jag inget "betyg". Istället skrev hon att "på grund av den korta anställningsperioden så skrivs inget omdöme". Nene, tack för den.


Nåja, huvudsaken är att jag fick mitt papper i alla fall. Jag ska in till arbetsförmedlingen imorgon för att träffa min handläggare och göra upp en "handlingsplan", och det är då jag ska ha med mig mina papper. Det är en hel del som ska med dit, jag får kolla noga så allt är med innan jag åker.


Jag förväntar mig egentligen inget av mitt besök där. Jag tror inte jag kommer få särskilt mycket hjälp eller råd, i alla fall inget jag inte redan vet. Det är tur att man är en vuxen och mogen människa som kan ta ansvar för sitt eget jobbsökande.


På söndag är det Fars dag också. Vi ska hem till Tommys föräldrar då. Pappa jobbar ändå och vi var där förra helgen. Jag ska köpa något till Tommy imorgon när jag ändå är inne i stan utan barn, men schyyy! Säg inget till honom, för det vet han inte än. ;) Jag tror att han kommer bli glad i alla fall.

Av rikku - 10 november 2010 08:15

Jag blev äntligen uppringd av bemanningsföretaget som jag var på intervju hos. Tyvärr så blev det inget jobb för min del. Som tröst så fick jag veta att ingen annan fick det heller. Nå, ingen av oss som sökt jobbet via bemanningsföretaget i alla fall. Företaget valde istället att anställa en helt annan person av sig själva. De lät lite snopna på bemanningsföretaget över det och faktiskt lite sura också. Nå, det kan jag ju förstå. Här har de blivit anlitade för att skaffa fram en arbetare åt företaget, de fixar intervjuer och anstränger sig, och så går företaget och anställer en helt annan person.


Nåja, inget att göra åt. Det är nästan så jag tycker att det var lika bra, om vi nu får lägenheten. Då kan jag ägna dagarna åt att packa och fixa hemma fram till flytten. Klart att jag kommer söka andra jobb under tiden, men rent praktiskt så vore det bäst om jag inte fick något jobb förrens i januari, efter att vi har flyttat.


Men det kan man ju inte alltid bestämma över. Får jag ett jobb där jag ska börja jobba i december så får jag ju ta det.


Idag har jag faktiskt sökt en massa jobb. Alla via bemanningsföretag.. *suck* Men det är ju mest det som är ute, så vad ska man göra? Nå, jag sökte en massa såna jobb idag i alla fall. Med lite tur så får man något av dem i alla fall. Det var en hel del spännande jobb inom industri, montering, svetsning och liknande. På fredag ska jag till AF för att göra upp en handlingsplan med min handledare, och då är det ju bra att visa att man har sökt en massa jobb redan. Inte för att jag tror att de bryr sig, egentligen, men visst, det ser bra ut på pappret. Men jag skulle inte söka en massa jobb bara för att det ska se bra ut. Hittar jag inga jobb jag vill ha, då söker jag ju heller inga jobb. Men risken är rätt liten. Det kommer ständigt ut nya jobb och i Göteborg finns det ju tonvis med jobb. Hittar man inget inom det man helst vill jobba med, ja, då får man ju titta på nästa kategori jobb. Det är inte så svårt.


I övrigt så har jag gjort en hel del andra nyttigheter här hemma. Jag har bland annat monterat ner spjälsängen (på tiden!) och fått ner den i källaren. Jag släpade även ner sommardäcken i källaren så det var gjort. Jag har även diskat och donat med lite sånt, men herregud, det är ju knappt värt att nämna det ens för det måste man ju göra vareviga dag. Igår fixade jag undan det mesta av tvätten, tack och lov. En del saker är verkligen tunga att komma igång med och vika tvätt är en sån sak, vilket har gjort att tvättberget bara växer och växer. Usch. Nå, nu har det krympt i alla fall, även om det inte är helt borta.


Imorgon ska vi lämna barnen tidigt på förskolan. Jag tänkte åka till Vårgårda och lämna tillbaka arbetskläderna och se till att få ett arbetsintyg av nån av cheferna. Det måste jag ju ha med mig till AF på fredag.


Fredag, ja. Det är typ det enda vi tänker på här hemma nu. "Är det inte fredag snart?" "Jag vill att det ska vara fredag nu!" "Uh, vad långt det är till fredag!" Naturligtvis handlar det om lägenheten. Vi tror att vi får reda på om vi får den på fredag. Helt säkra kan vi inte vara, men eftersom sista svarsdatum är imorgon och man ska få reda på efter svarsdatum om man får den eller ej så anser vi att det borde vara på fredag. Förra veckan fick vi ju svar på fredagen, så helt ute och cyklar kan vi ju inte vara..


Jaja, insnöade kan man ju vara på sämre ämnen. :) Det är ju helt klart spännande och får vi inte lägenheten.. ja, då söker vi väl en annan då. För helt plötsligt är vi väldigt sugna på att flytta överhuvudtaget (och då trivs vi ju här ändå!) Märkligt, men trevligt. :)

Av rikku - 9 november 2010 20:15

Idag kom säsongens första snö. Det har snöat hela dagen, men ändå är det inte så mycket som ligger kvar på marken. Mycket har redan blivit till slask och tydligen ska det frysa på i natt så imorgon lär det väl bli blankis ute. Tommy får köra försiktigt till jobbet. Det har varit sjukt mycket avåkningar och krockar redan, särskilt på E20. I söndags, när vi åkte till Göteborg för att byta däck på bilen och titta på lägenheten, då passerade vi sex bilar som krockat/kört av vägen.


Skrämmande. Men det känns skönt att vi har bytt till vinterdäck nu i alla fall. Det är bara att hoppas att resten av Sveriges bilförare har gjort detsamma vid det här laget.


Att det har snöat har inte gjort mig så mycket, men måste det verkligen blåsa så mycket? Det spelade ingen roll vilket håll man var vänd åt, nog sjutton kom blåsten rakt i ansiktet på en. Temperaturen har inte varit så låg, men vinden har varit isande kall. Därför valde jag att inte gå hem när jag hämtade barnen på förskolan. Vi väntade på bussen istället.


Medan vi väntade på bussen inträffade en händelse som gav mig möjligheten att göra dagens goda gärning. Jag hade kört in vagnen i busskuren så att barnen skulle komma undan från blåsten. Utanför busskuren kom en flicka springandes, hon var väl kanske 6-7 år eller nåt sånt. Möjligtvis 8, jag är dålig på att uppskatta ålder på både barn och vuxna. När hon hade sprungit förbi sa Vanja plötsligt. "Titta! Flickan tappar sina saker". Helt korrekt, det föll saker från flickans ryggsäck medan hon sprang. Jag sprang efter, plockade upp grejerna och ropade efter flickan. Men antagligen hörde hon mig inte, eller också förstod hon inte att det var henne jag ropade efter.


Jag stod obeslutsam i några sekunder. Jag hade ju barnen vid busskuren och kunde inte lämna dem ensamma. Vem vet hur lång tid det hade tagit innan jag hade kommit ifatt flickan om jag hade sprungit efter? Nå, naturligtvis gjorde jag inte det, utan jag gick tillbaka till barnen. Men jag kunde inte bara lämna flickans saker, så jag körde ut vagnen från busskuren och gav mig på jakt efter tjejen med barn och allt. Problemet var att hon hade sprungit in till vänster, in på en gård, och när vi kom in där så såg jag inte någon skymt av henne. Antingen hade hon sprungit in i något av husen eller också hade hon sprungit vidare. Hur skulle jag kunna hitta henne?


Jag hade tur. En gammal dam kom gående över gården och jag frågade henne om hon hade sett en liten flicka med rosa ryggsäck springa förbi. Hon visste precis vem det var och sa i vilken uppgång hon bodde och vad familjen hette till och med. Fantastiskt vilken tur jag (och flickan) hade! Problemet var att det var omöjligt att gå dit med barnen. De bodde på översta våningen och jag hade aldrig fått med mig vagnen dit upp. Så jag chansade lite. Jag körde in vagnen in i trapphuset, sa till barnen att sitta stilla medan jag sprang upp. Det tog inte lång tid och när jag ringde på så var det helt rätt familj. Flickans pappa öppnade och flickan stod alldeles bakom. Jag förklarade att hon hade tappat föremålen och de blev väldigt glada. Jag skulle tro att de precis hade upptäckt att det saknades saker ur väskan, så vilken lycka att någon (jag) hade sett detta och kunde återlämna dem! Jag kände mig väldigt glad när jag sprang nerför trapporna igen. Det är roligt att kunna glädja folk.


Barnen hade suttit jättesnällt i vagnen och vi gick tillbaka till busshållsplatsen. Vi missade inte ens bussen, trots äventyret. Ibland ska man ha tur, och tydligen var det flera som hade tur idag. :)

Av rikku - 9 november 2010 12:15

Skitnatt. Skitdag.


Det kan ju inte bli sämre i alla fall.

Av rikku - 8 november 2010 21:15

Ja, vi var ju på visning igår på den där lägenheten i Göteborg. Det var faktiskt lite nervöst, det tyckte både Tommy och jag. Nå, vi kom dit på kvällen. Tommys föräldrar passade barnen medans vi tittade. Det hade varit jobbigt att ta med dem dit, så då var det ju tur att svärföräldrarna kunde se efter dem.


Intrycket av lägenheten blev tudelat. Det var mycket som var bra, men också en del som inte alls kändes bra. I köket exempelvis var vitvarorna uråldriga. Spisen var minst åtta år gammal, antagligen bra mycket äldre. Den hade bara tre plattor, som dessutom såg rostiga ut. Kyl och frys var också gamla och nuvarande hyresgäst påpekade att de drar väldigt mycket ström.


I can believe that.


På minussidan, såväl som plussidan, låg badrummet. Konstigt, jag vet, men så var det faktiskt. Plus, därför att allting var nytt; badkar, handfat, toalett. Det hade vi inte förväntat oss. Minus, därför att det var så litet. Vi är faktiskt osäkra på om vår tvättmaskin får plats där eller ej. Har vi inte tvättmaskin i lägenheten så är det ett stort minus, det säger jag bara. Jag har inte använt tvättstuga på flera år och ser inte fram emot att börja göra det på nytt igen.


I köket såg det ut som att det var alldeles för få skåp, men man får väl se hur det blir när man väl börjar plocka in saker i dem. Jag minns inte exakt hur det såg ut och hur många skåp det faktiskt var, men känslan när jag var där var att det var väldigt få skåp.


Däremot så fanns det väldigt gott om garderober och det var ju ett stort plus. Två av sovrummen kändes lite små (kan ha berott på möbleringen, det vet man ju inte), men det ena var väldigt stort. Det kommer barnen få i så fall, om vi nu får lägenheten.


Vardagsrummet såg jättebra ut. Tapeterna var nästan nya och upplägget såg fint ut. Tapeterna överlag såg väldigt bra ut. Det var bara i ett rum de var lite slitna (vad vi kunde se).


På det stora hela så tror jag att lägenheten har väldigt stora möjligheter och vi kommer få väldigt stora möjligheter av att bo där. Dessutom kommer vi bli grannar med Tommys bror och svärföräldrarna bor bara fem minuter bort.


Vem vet, vi kanske rent av kan få lite tid för oss själva om vi flyttar? Bio, restaurang, biljard.. Möjligheterna är oändliga! :)


Vi har tackat ja till lägenheten redan, sista svarsdatum är torsdag, så förhoppningsvis får vi reda på om vi får lägenheten i slutet av veckan. Spännande!

Presentation

Länkar

Gästbok

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5
6
7
8 9 10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2010 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Fråga mig

0 besvarade frågor

Skapa flashcards