Thorn without a rose

Alla inlägg under februari 2010

Av rikku - 28 februari 2010 19:45

Barnen är hemma och sover nu. Vanja var ledsen när farmor och farfar åkte, för hon fick inte följa med. (Tack för den. ;))


Men många kramar fick vi när de kom hem i alla fall. :) Det är skönt att det har gått så bra och att de inte saknar sönder sig av hemlängtan. Då kanske vi kan göra om det här många fler gånger. :D

Av rikku - 28 februari 2010 14:30

Nu är det snart slut på helgen. Om ett litet tag kommer svärföräldrarna hit med barnen och då är ledigheten slut. Som vi har njutit! Idag gick upp efter tio! Jag kan inte ens minnas senast jag fick ligga kvar i sängen så länge. Helt underbart har det varit. Enligt de rapporter vi har fått så har det gått bra med barnen. Lukas ville väl inte riktigt sova första natten, utan skrek rätt mycket, men det är inget ovanligt första natten han sover någon annanstans. Vanja har inte ens frågat efter oss någon gång (hmpf! Ska man bli stött, eller? ) och hon har bara sagt en gång att hon ville åka hem. Tydligen hade hon råkat välta ut en kopp kaffe och blivit jätteskärrad, så som hon brukar bli när något händer, och då sagt att hon ville hem. Annars har det gått jättebra, precis som vi trodde. Lukas har väl slagit sig en hel del, men det hade vi räknat med.


Även om vi inte har hunnit sakna dem särskilt mycket så ska det bli skönt att få hem dem och krama om dem. :)


Vi gick aldrig på någon restaurang igår. Efter bion (Avatar var mycket bättre än vad jag hade förväntat mig. Bra när man inte har några förväntningar på filmer, då blir man i alla fall inte besviken. ;)) så var varken jag eller Tommy särskilt sugna på att gå på restaurang. Hela vägen till Alingsås (vi hade valt en restaurang i Alingsås till slut, nämligen) så satt vi och velade fram och tillbaka om vi skulle eller inte skulle och till slut struntade vi i det. Vi köpte lite ostbågar och chips istället och satte oss i soffan och slötittade på TV. Funkade det också, även om man känner att vi BORDE ha passat på att gå på restaurang när vi nu hade barnvakt, men det kommer väl fler tillfällen.


Imorgon fyller Tommy år. Jag har fortfarande inte köpt något och har ingen aning om vad jag ska hitta på heller. *suck!* Jag måste ta mig iväg imorgon och leta på stan efter nåt som passar. Hade ju varit lättare om han hade önskat sig något, kan ju tyckas.. Nåväl, nåt blir det och han blir säkert glad för vad jag än köper.

Nu ska jag kolla att allt är i ordning inför att folk kommer. :)

Av rikku - 27 februari 2010 11:00

Igår kväll lämnade vi barnen hemma hos deras farmor och farfar. Själva lämningen gick smidigt (fast vi har ju ingen aning om hur det har gått efter att vi gick, förstås) och från Göteborg körde vi direkt till Maxi för att storhandla, vilket gjorde att vi var hemma ganska sent igen. Jag tror klockan hade passerat halv tio när vi var hemma igen och då var vi ganska trötta. Vi gjorde bara lite toast och baguetter i ugn och sen gick vi och lade oss nästan direkt.


Gud, vad skönt att få sova en hel natt! Fast jag kan ju inte påstå att jag är pigg och utvilad nu på morgonen ändå. Det är nog rätt mycket sömn jag har att ta igen, men visst var det underbart. Vi får ytterligare en natts sömn innan barnen kommer hem igen och det känns helt fantastiskt.


Jag kan inte påstå att jag går runt och saknar ihjäl mig efter ungarna än. Jag vet ju att farmor och farfar tar väl hand om dem och jag bara går runt och njuter än så länge. Om ett tag ska vi åka iväg till Göteborg och gå på bio. Vi ska se Avatar i 3D på Bergakungen (tydligen någon rätt stor biograf) och efter det har vi tänkt gå på restaurang.


Men där har vi ett problem. Vart tusan ska vi gå?? Jag har letat och letat och letat och letat lite till efter nån restaurang som jag kan äta på. (Tommy skulle antagligen kunna gå på vilken som helst, för han äter ju det mesta). Men de flesta restauranger verkar ju ha enbart sjukt udda mat. Gaah! Jag blir galen. Hittills har jag hittat EN restaurang där det finns något för mig att äta på menyn. En. En enda. Naturligtvis är det inte en "riktig" restaurang heller, utan en "restaurang och pizzeria".


*suck* Varför ska det vara så svårt för "finare" restauranger att servera ätlig mat? Visst är jag kräsen, men hallå? Det jag kräver är nån sorts kötträtt, eller fiskrätt för den delen, utan massa specialgrejer. INTE att det ska vara flamberat i whisky eller fyllt med fårost eller att all sås ska vara baserad på VIN. Jag vill inte att det ska serveras med pilgrimsmusslor eller ha namn som jag inte ens vet vad det ÄR. Exakt vad är egentligen en "halstrad uer"?


Nåväl.. så går det väl när man är kräsen, antar jag. Andra kanske hade blivit nyfikna och velat testa en "uer" bara för att se vad det smakar. Men inte jag. Jaja, vi får se vad det blir i slutändan.

Av rikku - 26 februari 2010 12:00

Mycket av det man hör av politiken idag handlar om jobb. Förstås. Det är ju brist på det så det skriker om det. Men de håller på och gnabbar om hur man ska göra för att skapa jobb. Alliansen säger att sänkta skatter skapar jobb, vänstern säger att det gör det inte.


Då undrar jag: Hur skapar man jobb? Alltså, det är väl inte bara att säga "nu ska vi skapa jobb" och så göra det. För att jobb ska finnas så behövs väl dels ett behov och dels efterfrågan. Hur skapar man det då? Det funkar väl inte att säga till folk att "nu har ni minsann behov av nya tvättmaskiner, så köp nya tvättmaskiner så fixar vi fler jobb genom att tillverka tvättmaskiner."? Å andra sidan så finns det ju områden där det uppenbarligen behövs mer folk, men företagen har inte råd att anställa fler, eller så vill de inte.


Snöröjningen är ju ett jättebra exempel på när det saknas personal, men det är ju inte heller så svårt att förstå. Hur många vill ta ett jobb där de är beroende av vädret för att få jobba? Så fort snön försvinner så står de ju utan jobb igen och det är förstås inte så roligt.


Samtidigt skulle säkert många arbetslösa nappa på erbjudande om jobb som snöröjare/skottare om de bara fick en bra lön för det, men av någon anledning så tror jag inte att en snöskottare tjänar så värst mycket.. Fördom, kanske, jag vet inte.


Jag läste i Aftonbladet idag att regeringen vill sätta 65000 arbetslösa i praktik hos statliga företag. Enligt artikeln ska Skatteverket ta emot 6000 praktikanter och de har lyckats hitta 200 platser hittills.. Märkligt att Alliansen helt plötsligt tycker att praktikplatser är en bra idé, när de klagade så mycket på dem innan förra valet.. Men alla förstår ju att det handlar om att manipulera siffror. Om 65000 arbetslösa helt plötsligt är praktikanter så räknas de ju inte som arbetslösa längre, trots att de antagligen lär bli det igen så snart praktiken är slut. Det lär ju påverka procenten rätt mycket om 65000 helt plötsligt försvinner från statistiken.


Lite kul är ju att en praktik inte får vara mer än 3-6 månader, om de inte har ändrat det sen jag praktikserade i Umeå, och om ett halvår är det val..


Men så beräknande kan de väl ändå inte vara? Eller jo, det kan de visst. Men jag hoppas verkligen inte att det är deras syfte.


På tal om jobb och snö så har Tommy fått en vecka till ute i Torslanda. Snön ställer till det för företaget, så de inhyrda får stanna en vecka till. Gött, det blir ytterligare en vecka med den lön han har där. Om han sen får sitta hemma och vänta på uppdrag så sjunker ju lönen till 90%. Men den kommer fortfarande inte vara att spotta på, och det känns bra. Utan de dagliga resorna ut till Torslanda så kanske vi till och med går plus på att han får sitta hemma. Fast det är jag inte så säker på. Men det hade absolut inte skadat.

Av rikku - 25 februari 2010 13:15

Det är väl lite si och så med den just nu. I detta nu så borde jag verkligen inte sitta vid datorn och knappa på tangenterna. Vad jag borde göra är att *tittar på listan* 1) Diska 2) Tvätta 3) Slänga skräp 4) Byta sängkläder 5) Plocka undan leksaker 6) Hänga tvätt 7) Plocka ur diskmaskinen 8) Stryka/vika ihop 20 plagg 9) Göra matsedel 10) Laga mat.


Men jag har ingen lust!  Jag vill inte alls vara duktig och städa och dona idag. Visserligen har jag ju börjat redan, som synes, men det är så mördande tråkigt. Barnen sover och jag borde verkligen passa på att stryka medans de sover, men jag vill inte. För det mesta när jag gör upp ett schema så känner jag mig peppad att göra sakerna jag har skrivit upp, hur tråkiga de än är, men inte idag. Idag längtar jag bara till morgondagen då vi ska få börja vår barnlediga helg.


Oerhört produktivt av mig. Verkligen.


Nåja, jag lär nog hinna med det mesta innan Tommy kommer hem. Det enda på listan som jag tvivlar på att jag kommer ha gjort, det är punkt nummer 8. Antagligen lär jag inte ha börjat med den innan barnen vaknar (de vaknar säkert precis när som helst) och då får jag vänta tills de sover för natten istället.


Värt att notera för dagen, dock: Idag har de skottat gården här ute och äntligen har de också kommit på vad jag kom på för längesen; nämligen att det är bättre att skotta upp snön på gräsmattan istället för att samla den i stora högar runtomkring. Det finns till och med gubbar idag som skottar garagetaken. (Kul grej om garagen: Vanja skulle försöka säga "garage", men det blev "baggegage" istället. :D Sötnos!)


Och nu snöar det igen, så de känner säkert att det gör någon större skillnad att skotta.


Yep.

Av rikku - 24 februari 2010 22:15

"Det är dags för fredagsmys

om det så är det sista jag gör.

Snart är det fredagsmys

hoppas inte föräldrarna stör.

Nu är det slut på veckan

det är dags för fredagsmyyyyyyyyyyyyyyyyyyyys!"


Snart är det fredag! Hurra, hurra! (Och den här texten ska jag gå tillbaka och läsa på fredag om jag behöver en smäll i huvudet). På fredag är det dags för vår första barnfria helg. Tommys mamma ska vara barnvakt åt småttingarna för första gången, heeeeeeeeeeeeeeeela helgen!


Vi har bokat biobiljetter på Bergakungen i Göteborg. Efter mycken tvekan så har vi bestämt oss för att se Avatar i 3D. Jag är skeptisk till filmen, men jag får ge den en chans. Att se en film i 3D lär ju bli en upplevelse i alla fall. Jag tror inte jag har varit på bio sen.. ja, sen jag bodde i Skövde, tror jag. Det vill säga ungefär tio år sen. *gulp* Det är ju ett tag sen..


Efter bion ska vi gå på restaurang och äta något gott. Jag vet inte riktigt vart vi ska gå än, men det måste jag kolla upp innan, för det går inte bara att ta första bästa restaurang och hoppas på att det finns något där som jag äter, för alla som känner mig vet ju att det inte funkar. Jag måste veta i förväg att det finns något som jag äter där, annars lär vi få traska runt och leta efter restauranger och det vill vi ju helst inte göra.


I övrigt ska vi inte hitta på så värst mycket. Ta det lugnt, SOVA UT, mysa och bara umgås utan avbrott. Jag hoppas att det kommer gå bra för oss alla att vara ifrån varandra. Det kommer vara första gången barnen sover borta, utan oss. Men vi har förberett Vanja hela veckan på att de ska åka till farmor på fredag och sova där, men mamma och pappa kommer inte sova där, men vi kommer senare. Än så länge ser hon bara fram emot att få åka till farmor på fredag, men hon förstår nog inte riktigt att vi faktiskt inte kommer att vara där. Men det kommer säkert att gå bra.


Förresten så ljög jag nyss. Det är inte första gången för Vanja, för hon sov ju faktiskt hos farmor och farfar natten då Lukas föddes. Det hade jag glömt bort nästan.


Nåja, för Lukas är det första gången och jag tror inte ens Vanja minns att hon fick följa med farmor och farfar hem den gången. Hon var så liten då. Bara 1.5 år. Nu är hon snart tre. Det är otroligt vad tiden går fort.


Jag skäms nästan över att jag längtar så mycket efter den här helgen. Nästan som att jag inte älskar mina barn tillräckligt mycket eftersom jag vill vara utan dem hela helgen. Men jag vet ju att det inte är så. Däremot så är jag snart desperat efter att få sova en hel natt. Två hela nätter, till och med. Att inte behöva gå upp klockan fyra på morgonen och göra välling utan faktiskt få sova ostört och sen inte behöva gå upp någon speciell tid på morgonen, utan kunna ligga kvar och dra sig hur länge man vill. Att ha en hel dag utan att barnen skriker och bråkar om leksaker eller bara är allmänt högljudda.


På tal om det... Idag har nog Vanja slagit personligt rekord i att slå sig. När jag säger "slå sig" så menar jag inte att hon har slagit sig allvarligt, får sådant är jag inte ironisk om. Men hon har trampat på leksaker, slagit i knäna, benen, fötterna, händerna, huvudet på allt möjligt. Snubblat över dammsugaren har både hon och Lukas gjort också. Varje liten grej ska det lipas över och jag måste blåsa och pussa på miljoner ställen och sen är det bra igen. Tills hon slår i något annat. *suck* Alltså, jag förringar inte hennes blessyrer, men hon överdriver alltid så fruktansvärt mycket när hon så mycket som petar på väggen med en tå. Till slut reagerar man inte med ett medkännande "åh, har du slagit dig?" utan med ett suckande "jaha, vad är det NU då?" eftersom det bara har gått tjugosju sekunder sen senaste tillbudet.


Nåja, det är väl en fas hon går igenom, antar jag. Det kan vara bra för oss att komma ifrån varandra lite så man uppskattar varandra mer igen. Just nu känns dagarna mest bara fulla av tjat och höjda röster. (Jag höjer rösten alldeles för mycket åt barnen, tyvärr, men mitt tålamod är inte vad det borde vara). Lukas är en mästare på att inte lyssna, eller jag kanske borde säga; en mästare på att höra, men inte bry sig om, vad jag säger. Jag ska döpa om honom till Mr. Clawfinger, för han är så klåfingrig. Allt, allt, allt ska pillar på, dras i och undersökas. Helst 40 gånger till efter att jag har sagt åt honom att låta bli något.. Gah! Man kan bli galen för mindre. Jag skulle behöva inte bara ett par ögon som for omkring i lägenheten och höll koll på vad han sysslade med, utan ett par armar också som flög omkring och kunde lyfta bort Lukas från allt han inte ska pilla på. Men det har jag ju inte, så istället får jag flänga som ett jehu över hela lägenheten, helst när jag är upptagen med något, laga mat, exempelvis.


Nå, trots att de går mig på nerverna just nu så älskar jag ungarna till döds. :) De är så himla goa och rara när de sätter den sidan till. Lukas är så himla söt exempelvis när han, tre minuter efter att man har skällt på honom, kommer och ställer sig bredvid mig, lutar sig framåt som om han tittade under något (ingen aning varför han gör så, för det finns ju aldrig något där som gör att han måste huka sig så) och säger "hej". Då smälter man igen.


Den rackarungen. Han vet om det också.

Av rikku - 22 februari 2010 21:15

En tallrik glass senare är käften härligt bedövad. Smärtan är i princip borta! Varför säljs inte glass som smärtstillande?

Av rikku - 22 februari 2010 20:45

Från ingenstans fick jag helt plötsligt ont i kinden. Det känns nästan som att det är min visdomstand som bråkar. Jag har aldrig haft problem med den, eller någon av de andra visdomständerna, och helt plötsligt har jag jätteont. Vad ska det vara bra för?


Jag hade tänkt skriva en hel del här ikväll, men jag orkar inte när jag har så ont. Kanske imorgon.

Presentation

Länkar

Gästbok

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8 9 10 11 12
13
14
15
16
17 18 19
20
21
22
23
24 25 26 27 28
<<< Februari 2010 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Fråga mig

0 besvarade frågor

Skapa flashcards