Thorn without a rose

Alla inlägg under juni 2011

Av rikku - 28 juni 2011 01:42

Jaha. Så har man gjort det också då. Ringt farbror blå, eller i detta fall, tant blå, för att göra en anmälan. Passerade en brinnande motorcykel på väg hem. Spännande. Alltid kul med dessa ungdomar som i brist på vettig sysselsättning (?) eldar upp fordon i förorten.

ANNONS
Av rikku - 27 juni 2011 11:19

Då var det slut med bilåkandet för min del på ett tag. Idag började Tommy jobba igen efter sju veckors föräldraledighet (vad fort det gick!) och mina sju veckor som bilburen är slut. Nu väntar två veckors busspendlande innan Tommy går på semester och då får jag ha bilen i en vecka till innan min "semester". Nåja. Arbetslöshet då. Jag blir ju arbetslös igen den 18:e juli. Men vi håller alla tummar vi kan för att företaget ska börja anställa. Det enda smolket i bägaren, om jag nu skulle få anställning direkt på företaget istället för via bemanning, det är ju att jag har ingen aning om hur mycket jag kommer få i lön. Mindre än vad jag har nu, förstås, men hur mycket mindre? Ingen vet. Om jag får gå in på ingångslön, vilket jag verkligen inte hoppas eftersom jag ändå har sex års erfarenhet från branchen, så sjunker lönen med omkring 12000 kronor före skatt. Det är en jävla massa pengar. Men å andra sidan får man ju ta det man får.. Om lönesänkningen blir så stor så kommer vi ju ändå klara oss här hemma, men sparandet kommer ju minska drastiskt, och därmed kommer våra framtidsplaner.. ja, "gå om intet" är väl en överdrift, men nära på i alla fall.


För nån vecka sen eller så tittade jag och Tommy på den senaste "Harry Potter"-filmen, "The deathly hallows - part 1". Till skillnad från många av de tidigare filmerna så var den jättebra! MEN! Del två kommer ju inte förrens mitten på juli! Ååååh! Jag vill se slutet! Visst vet jag hur historien slutar, jag har ju för sjutton böckerna, men jag vill se filmen! Den ska vara spektakulär, säger de som har varit med och gjort den, och med tanke på handlingen i boken så borde den vara det. Så nu sitter jag och räknar ner dagarna till premiären. Jag vill att vi ska se den på bio, kanske rent av i 3D, så vi får se den så snart som bara möjligt.


Jag är väldigt imponerad över rollbesättningen i filmerna. Många är så klockrena att det är som att figurerna har hoppat rakt ur böckerna in i filmerna. Däremot har jag ju retat mig något fruktansvärt på hur filmerna har gjorts, de tidigaste framförallt. De har hoppat över händelser, de har ändrat vem som gjorde vad och de har lagt till händelser som aldrig inträffade. Framför allt så har de misslyckats ganska gravt med förklaringarna, vilket märks väldigt tydligt när jag har sett filmerna med Tommy, som inte har läst böckerna. Han blir väldigt frustrerad över att inget förklaras och vill att jag ska ge svar på vad det är som händer, varför och hur det ena eller andra kan vara möjligt. Tidsrymden är också en stor miss. Filmerna ska ju utspela sig under ett år och på många får man intrycket av att det bara har gått en vecka eller två. Men jag tycker att många av de här felen har blivit bättre och bättre ju längre in i serien filmerna har kommit. De senaste filmerna har varit bra mycket bättre på att återberätta böckerna än de första. Och den sista, som sagt, var helt fenomenal. Del två måste bara motsvara mina förväntningar.


Men jag har nästan tre veckor kvar på mig att bygga upp mina förväntningar och rasa över hur långsamt tiden går.


Tillbaka till verkligheten.


Idag var också barnens första dag på förskolan igen efter sju veckors uppehåll. Det gick som förväntat att lämna dem. Vanja var det inga problem med, men Lukas grät efter pappa nästan hela vägen till förskolan och ända tills jag gick därifrån. Förhoppningsvis slutade han strax efter att jag hade gått. Det brukar de ju säga att han gör i alla fall.. Sen om man kan tro på dem eller inte.. ja, det är ju en annan fråga.


Men vem kan klandra Lukas egentligen? Det har ju varit så hoppigt och ryckigt med förskola hela tiden för honom. Vanja är ju äldre och har lättare för alla ändringar som sker och så är hon ju lite tryggare i sitt sätt än Lukas är. Men börjar man räkna upp allt som hänt så är det ju inte så konsigt.

  • Först dagmamma, två olika, de började i april/maj nån gång.
  • Efter sommaren, med tillhörande ledighet, försvann båda dagmammorna och efter lite strul så fick vi två nya.
  • Efter ett par veckor fick vi in dem på förskola istället, där de var fram till jul.
  • Efter jul flyttade vi och de började på nya förskolan (där de är nu) i februari.
  • I maj tar Tommy ut föräldraledighet i sju veckor, då barnen inte får vara på förskolan.
  • Nu när sju veckor har gått så ska de vara på förskolan i två veckor, sen börjar semestern.

Det har ju inte varit någon kontinuerlighet överhuvudtaget! Det är lite här, lite där, nya barn här, andra barn där. Får vara på förskola/hos dagmamma, får inte. Jag hoppas bara att det stabiliserar sig nu efter semestern. Om bara Tommy och jag har jobb båda två så får ju barnen det mer stabilt med scheman också.


Vi får hålla tummarna.

ANNONS
Av rikku - 18 juni 2011 19:56

Idag har det varit en riktig myskväll med barnen. Tommy var ur huset (fotboll idag, vinst också, vad det verkar som) så jag och barnen bänkade oss framför TVn och tittade på Lady och Lufsen (första gången för barnens del) och smaskade ostbågar, skruvar och chips. Det var jättemysigt, även om Lukas var negativt inställd till filmen till en början. "Neeeej, inte den! Inte titta deeeeeen". Orsak okänd, som vanligt när det gäller Lukas.


När Tommy kommer hem blir det antagligen mer film och mer ostbågar och chips. Men denna gång med dricka också (en öken håller på och bildas i min mun, känns det som). Om nu Tommy kommer ihåg att köpa, förstås. :)


Jag har nyligen läst ut två Terry Pratchett-böcker som jag köpte för ett tag sen, men inte haft tid att läsa än. Den ena var "Hogfather" och den andra "Moving pictures". De är på engelska eftersom ordinarie bokhandlar inte har något vidare bra utbud av bra fantasyböcker på svenska. *suck* Alltid samma visa.. Men just de här böckerna går alldeles utmärkt att läsa på engelska. Antagligen borde man läsa ALLA hans böcker på engelska, just för att det är så många svåröversatta, för att inte säga omöjliga, skämt och ordlekar i hans böcker.


Böckerna var, naturligtvis, helt hysteriskt roliga. Det kan man säga om nästan alla hans böcker. "Hogfather" skrattade jag åt redan från första sidan och det är något jag definitivt måste säga; Terry Pratchett-filmerna är helt fenomenala! (Alla tre). Inte nog med att de är roliga och bra filmer, de följer dessutom böckerna otroligt väl, särskilt "Hogfather"! Det hade jag aldrig trott att jag skulle säga om en film, än mindre om tre stycken. Den som följer böckerna minst är väl "Going Postal" och den som följer mest är "Hogfather". Jag såg "Hogfather"-filmen innan jag läste boken och hade faktiskt förväntat mig att reagera på att saker saknades eller var tillagda i filmen, men under bokens gång så märkte jag hela tiden hur väl allt stämde överens med det jag sett i filmen! Otroligt! Till och med dialogerna var kusligt exakta. Jag undrar om det inte är Pratchett själv som gjort filmerna..


Från det ena till det andra. Häromdagen skrev jag lite om bilister och hur de (verkar) reagera på min bilkörning. En annan sak som jag har tänkt på hur folk alltid saktar ner när de kör i en tunnel. Helt obegripligt! Vägen är lika bred som innan, den är inte sämre, det är inte massa filer som går ihop inför tunneln som kan tänkas skapa extra köer (den tunnel jag tänker på just nu, alltså), men ändå sänker folk farten från olagliga 90 km/tim till snigliga 50 (på en 70-väg, snackar vi alltså om nu). Likaså saktar folk alltid ner inför en fartkamera. Innan fartkameran kan de köra hur fort som helst, men så snart kameran dyker upp så sänker de hastigheten till 10-15 km UNDER tillåten hastighet! Amen alltså, vad är det med DET egentligen? Är det 70 så får man ju köra i 70, ÄVEN om det är en kamera där. Man behöver inte köra i 55 bara för att någon har placerat ut en fartkamera och det är ännu mer onödigt att gasa upp i 90-100 tre meter efter kameran.


Suck.. ögontjänare är de allihopa..

Av rikku - 15 juni 2011 13:34

Jag har köpt en ny mobil! En helt egen! Whoho! Ska se om jag kommer på hur allt funkar också. Har inte mycket tid att titta innan jobbet (ska iväg nu), men jag får väl undersöka den ordentligt imorgon.

Av rikku - 15 juni 2011 00:52

Jag har lagt märke till att min bilkörning provocerar många. Ja, nästan alla jag möter i trafiken. Eller rättare sagt, alla som ska åt samma håll som jag. Tydligen finns det inget folk hatar mer än de som håller hastighetsbegränsningarna. Ligger någon (i det här fallet: jag) och kör i 70 på 70-väg, då bara MÅSTE man köra om. Helst på högersidan, för att sedan bränna på ända fram till rödljuset där de ändå blir stående. :)


Vad sjutton är det MED folk? Varför "måste" man köra för fort? Anses man mesig om man inte gör det eller vad är grejen? Och om det är så, varför bryr sig folk om vad någon annan kan tänkas tycka?


I just don't get it.


Fast häromdagen var jag med om en läskig grej. (Det jag nämnt tidigare är inte läskigt, bara märkligt). Jag skulle ut i en ronden och en bil kommer från vänster, ligger i högerfilen och blinkar inte vänster. Alltså antar jag att han ska köra rakt fram och börjar köra ut. Hoppsan-sa, han skulle visst vänster i alla fall, trots att han låg i högerfilen. Det blev bara för mig att tvärnita för att inte köra på honom. Kan säga att jag blev ordentligt rädd.


Visst gjorde han fel (felplacerad, ingen blinkers), men det gjorde jag också. Man ska aldrig, aldrig, ALDRIG göra antaganden om vart folk är på väg. Man ska vara säker, helt hundraprocentigt säker, innan man kör ut. Bah, jag skällde på mig själv ordentligt. Nu gick det ju bra, men det hade kunnat hända en olycka. Nu lär jag ju i alla fall tänka efter ännu mer nästa gång jag kör in i en rondell.


Så länge man lär sig något av det så får man se det som en bra sak att det hände.


Nu, dags för sängen. Imorgon ska jag antagligen köpa en ny mobiltelefon. Whoho!

Av rikku - 14 juni 2011 00:54

Det är tur att första intrycket inte är helt bestående. Tur att man kan omvärdera vad man tycker om en person allteftersom man lär känna dem mer och mer. En del av folket på jobbet är jag så irriterade på. Några är sådana jag redan från början fick lite negativa vibbar av. Andra är såna jag gillade först, men börjar ogilla mer och mer. Men som tur är så finns motsatsen också; de som jag inte tyckte så bra om från början men som jag nu tycker är helt okej.


Sammansättningen i arbetslaget är konstig. Det känns som att de flesta ogillar de flesta andra i laget. Det gnälls mycket, folk snackar skit om varandra och väldigt få lyfter ett finger för att hjälpa varandra. Det är väldigt frustrerande.


Jag är ingen konfliktmänniska. Jag är den borne diplomaten. Jag försöker aldrig dra upp saker som skapar gräl och konflikter på en arbetsplats. Min filosofi när det gäller arbetet är "bit ihop, säg ingenting". I värsta fall tar man upp sakerna med chefen, privat. Men oftast pratar jag helt enkelt av mig hemma. Det funkar bäst, tycker jag. Man får faktiskt tänka på arbetsklimatet i första hand. Har jag tur så blir jag tillsvidareanställd och då ska jag jobba med samma människor i kanske 40 år (vem vet, liksom?) och då är det jäkligt dumt att skaffa sig ovänner bland dem man jobbar med.


Synd bara att inte alla tänker likadant.


När jag tänker efter så är jag, med tanke på mitt sätt att resonera, en sådan människa som en del andra människor kallar "falsk". Jag säger inte hela tiden exakt vad jag tycker. Jag sitter och nickar och säger inte emot när folk tjafsar, helt enkelt för att jag tänker på "the big picture". Jag är inte så egocentrisk att jag bara tänker "jag, jag, jag" hela tiden, utan jag tänker även på alla runt omkring. Då funkar det inte att jämt häva ur sig exakt vad man tycker och tänker, för dels så skadar det bara folk i onödan och dels så gör man sig en massa ovänner helt i onödan också.


Men alla resonerar ju olika. Jag vet att jag inte är ensam om att tänka så här, i alla fall. :)

Av rikku - 3 juni 2011 21:11

Idag är min andra dags ledighet utav "långledigheten" på fem dagar. Precis som jag trodde så har dagarna rusat fram. Gårdagen för att jag sov så länge (välbehövligt!) och idag för att vi har haft besök och var tvungna att gå upp tidigt för att städa i ordning inför besöket. Morgondagen och söndagen lär också springa iväg eftersom jag ska iväg på spa med mina bästa vänner! Whoho! Det kommer bli så kul, men som alla vet så innebär ju det att tiden kommer gå fort också. Smällar man får ta, helt enkelt. Det kommer det vara värt.


Idag har pappa, farmor och farfar varit här och firat Vanja. Hon fyllde ju år förra veckan. Hon fick kläder och en ny gitarr i present. Hon blev jätteglad, särskilt över gitarren. Hennes förra är ju sönder och har inte en sträng kvar att spela på. Nu får vi försöka hålla Lukas ifrån gitarren eller åtminstone försöka se till att han inte kan förstöra den om han lånar den. Det är ju en svår balansgång, det där. Självklart ska Vanja kunna ha sina saker utan att lillebror gör sönder dem, men samtidigt kan vi ju inte vägra honom att leka med sakerna. Vanja leker ju med hans saker och de måste ju kunna dela med sig. Och Lukas gör ju inte sönder grejerna med flit. Det bara.. blir så. Han är lite mer ivrig, lite mer impulsiv, lite mer otålig och ibland håller sakerna inte för det.


Tråkigt, men så är det.


En annan tråkig sak som jag har retat mig på i flera veckor nu, det är den här häxjakten på kungen som pågår. Främst är det väl Aftonbladet som bär facklorna, men andra tidningar hänger ju på. Jag kan inte förstå för mitt liv vad det är de tjatar om! Så kungen ska ha varit på strippklubb, säger de. Med lättklädda flickor. Festat med gangsters, eller nåt sånt.


Alltså. Om kungen vill gå på strippklubb så är det väl mellan honom och drottningen, inget som vare sig Aftonbladet eller svenska folket har något med att göra alls. Att han sen inte vill stå för det (om det nu är sant, vilket INGEN har bevisat än) är väl en annan sak, men det är fortfarande inget som svenska folket har något som helst med att göra. Herregud, låt kungen ha ett eget liv också! Och sen det här med att han ska ha "festat med gangsters".. Geezez, det krävs inte mycket för att förstå hur långsökt en sådan koppling kan tänkas vara. Säg att kungen varit på fest, närvarande på festen är någon med kriminellt förflutet. Säg att festen har 1000 gäster. Ska kungen tvingas kontrollera att alla dessa gäster är "okej", enligt Aftonbladets standard? Han har antagligen inte ens den blekaste aning om vilka en tiondel av gästerna är! FFS! Lägg av nu, Aftonbladet! Låt killen ha ett liv! Och om nu någon vän till kungen är kriminell, varför får han inte ha killen som vän? Om det nu är just det han är? EN VÄN! Ska kungen behöva ta skit för allt som hans vänner och bekanta gör eller har gjort? Är det rimligt??


Nej, jag blir så trött på detta. Och detta ständiga rop på att han ska abdikera.. låt honom vara! Kungen har ändå ingen riktig makt, så låt honom ha ett LIV och låt honom bestämma SJÄLV vad han ska göra.


Må vara att jag tycker att kungahuset är onödigt och allt möjligt, men jag blir beklämd, BEKLÄMD! av att läsa all skit som kastas på kungen. Han har inte valt att bli född till kung, så lämna honom, och resten av kungahuset, ifred sålänge de inte gör något verkligt dumt, som att mörda folk eller nåt sånt. Geez..

Presentation

Länkar

Gästbok

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
<<< Juni 2011 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Följ bloggen

Följ Thorn without a rose med Blogkeen
Följ Thorn without a rose med Bloglovin'

Fråga mig

0 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se