Thorn without a rose

Alla inlägg under mars 2009

Av rikku - 30 mars 2009 13:15

Oh, vad roligt! Jag har varit iväg idag och handlat kläder till barnen. Vanja fick tre par nya byxor, en t-shirt och en tröja. Lukas fick en body och ett par byxor, trots att jag egentligen hade velat köpa fler par. Men det var väldigt dåligt utbud på byxor i storlek 62. De flesta byxor som fanns var.. inte särskilt fina, kan vi väl säga. Det låter snällare än det jag tänker. ;)


Men när jag kom hem så var det inte roligt längre. Det första paret byxor som jag provade på Vanja gick sönder direkt! Knappen lossnade! Usch, så dåligt! Jag ringde direkt till Lindex och sa att byxorna jag köpte för bara 1.5 timmar sen gick sönder och de lovade att byta ut dem när jag kom in. Men jag tror att Tommy får åka istället för nu har jag slut på kontanter och jag vill inte in till stan.


Det var bra att jag fick ett så pass bra bemötande när jag ringde till Lindex. Men jag måste säga att det känns lite surt att man går och handlar kläder som går sönder efter tio minuter. Jag undrar hur de tänker när en kund ringer och säger att kläderna gick sönder direkt. Hade det varit jag som tog emot ett sådant samtal så hade jag nog skämts över att ha sålt kläder av så dålig kvalité.


Nåväl. Vi får hoppas att byxorna vi får istället håller bättre än paret jag fick med mig hem. Snygga var de i alla fall. Trots den här incidenten så känns det ändå roligt att ha köpt lite kläder själv till barnen. Det mesta vi har, har vi ju fått av andra, och det är vi visserligen mycket tacksamma över för det är mycket snygga kläder vi har fått, men det är ändå lite speciellt att ha köpt något själv. Nu hoppas jag bara att Tommy tycker att kläderna är fina också. :)

ANNONS
Av rikku - 29 mars 2009 21:30

Herregud, alltså.. När jag kollade kommentarerna på Jessicas blogg så fick jag en länk till en annan "fattigblogg".


Se-ri-öst!


Det var den fånigaste blogg jag har sett. Den hade i och för sig inte särskilt många inlägg än, men hon som skriver.. Man vill ju bara kräkas. Hon hävdar att hon bara lever på bidragsdelen från CSN, vilket är 2684 kronor i månaden, och menar på att Jessica gör fel som bloggar eftersom hon bara "leker" fattig. Den här bruden, om hon nu talar sanning, skulle alltså lätt kunna öka på sina inkomster med 5000 i månaden, helt lagligt och helt i sin ordning och behöver därmed inte gnälla över att hon är fattig! Dessutom hävdar hon att hennes enda utgifter är hyra (1850), el (150), hemförsäkring (38) och mat. Okej, säger jag då. Om det är hennes enda utgifter, var kommer fattigdomen in då?


Nä, usch. Hade jag varit lite mer obekymrad över vem som läser och så, då hade jag vräkt ur mig en massa ord som inte är lämpliga här. Men det gör jag inte. Jag säger bara "usch".

ANNONS
Av rikku - 29 mars 2009 21:00

Puh! Lukas har varit något klängig ikväll. Jag har försökt få honom att sova i vagnen, men det föll inte herrn i smaken. Han var bara nöjd när jag satt med honom i famnen och man kan inte göra det hur länge som helst utan att få ont, kan jag tala om. Som tur var så var det inte just min famn som var viktig, utan jag fick lämpa över honom till Tommy ett tag nu så armen fick vila. (Dessutom frigjorde det mina händer så jag kunde sitta och skriva lite här). ;)


Omställningen till sommartid har gått väldigt smidigt här hemma. Vanja vaknade sin vanliga tid, vilket blev åtta idag istället för sju igår, men protesterade inte mer än vanligt när vi lade henne vid tolv. Inte heller blev det några protester vid nattningen nu på kvällen. Fortsätter hon att vakna vid samma tid så innebär det ju att jag kommer få sova en timme extra på morgonen, om Lukas låter mig, förstås. Jag tycker att det är ganska jobbigt att gå upp vid sju när man har sprungit upp flera gånger på natten för att mata, byta blöja och torka kräk. Lukas har utvecklats till en liten kräkbebis, precis som Vanja. Eller ja, inte precis som Vanja, för i jämförelse med henne så ligger han fortfarande i lä, men det går mer och mer åt det hållet i alla fall.


Så en timmes extra sömn på morgonen skulle vara mycket välkommet.


Imorgon funderar jag på att åka in till stan och handla lite kläder till barnen. Vanja har vuxit ur det mesta och det är hopplöst att hitta kläder som sitter bra på henne nu. T-shirts och andra tröjor har hon väl lite grann av och klänningar har hon ett par, tre stycken, men byxor! Hon har nästan inga byxor kvar! Tjockare tröjor är det också väldigt illa ställt med. Fleece-tröjan passar visserligen, men den är för varm att ha nu istället. Hon behöver ha ett mellanting och hon har ju haft massvis med fina, bra tröjor, men nu stramar de åt alldeles för mycket kring axlarna och det är knappt att de når ner till byxorna längre. Därför passar det ju väldigt bra att vi har pengar över den här månaden så jag kan handla lite kläder åt henne. Jag skulle behöva kläder till mig själv också, men det vill jag nog helst inte ta när jag har barnen med mig. Inte när jag är själv med barnen, i alla fall.


Det känns svårt att prova kläder och samtidigt ha uppsikt över barnen och dessutom vara anständig. :)

Av rikku - 28 mars 2009 22:30

Jahapp. Då var den premiären gjord. Jag struntade i att ta på Vanja pyjamas idag eftersom den behöver tvättas. Den andra pyjamasen är lite för stor fortfarande och det är ju inte direkt så att hon blir kall om hon inte har pyjamas på sig.


Naturligtvis passade hon på att just ikväll dra av sig blöjan (något som inte hör till vanligheterna) och kissa i sängen. Inte mycket, för all del, men ändå. Som tur var så ropade hon på oss i alla fall så vi kunde byta omgående så hon slapp ligga i det hela natten.


Efter ombyte i sängen och en ny blöja så satte jag på henne ett par underbyxor som jag faktiskt hade glömt bort att vi hade fått. Den här händelsen fick mig att minnas att vi fick en hög med underbyxor och de passade faktiskt perfekt. Så det blir nog underbyxor hädanefter istället för pyjamas. Funkar ju utmärkt.


I övrigt så har vi haft besök här idag av Tommys föräldrar och Vanjas kusin Wille. Det har varit väldigt trevligt, men om man får säga det så var det skönast när de åkte igen. Wille kan vara liiite påfrestande, ungefär som vilken annan treåring som helst, antar jag. Han är högt och lågt och han låter högt. Han är inte still ens en minut och han är aldrig tyst. Dessutom är han tjatig. Samtidigt som han är allt det här så är han också en underbar unge. :)


Men efter en dag med två barn som springer runt, runt, runt, runt och skriker och härmar tåg och upprepar fraser till höger och vänster, då är det ganska skönt med lite lugn och ro. :)


Vanja var otroligt trött på kvällen och orkade inte vara uppe ens så länge som hon brukar vara, vilket var en av anledningarna till att jag valde bort pyjamasen, och hon låg i sin säng strax efter sex. Inte för att hon somnade direkt, men hon lugnade i alla fall ner sig. Ett tag. Sen drog hon ju av sig blöjan..


Hur som helst så var det skönt med lite tystnad på kvällskvisten. Vi spelade lite TP på Wii och glömde helt och hållet bort det här med Earth Hour som vi faktiskt hade tänkt delta i. Fast vi hade i och för sig inte mycket igång. Min dator, TVn och en lampa, så vi gjorde en halv Earth Hour, kan man säga. :) Bättre än inget, tycker jag.

Av rikku - 27 mars 2009 10:00

Jaha. Så vaknade man återigen till ihållande snöfall och snötäckt mark. Det var då ett jäkla väder till att inte kunna bestämma sig! Jag har ingenting emot snö, verkligen inte. Jag tycker att det är jättemysigt med snö och att kunna göra snögubbar och snöbollskrig och allt annat som hör till. MEN! När snön väl har försvunnit och våren gör sitt inträde med blommor och fågelkvitter, då ska snön hålla sig borta. Det ska inte vara vår ena dagen och vinter nästa. Det ska inte kunna växla mellan vår och vinter beroende på vilken dag i veckan det är!


Jag blir så trött, och då ska man ändå komma ihåg att det är inte ens april än! Aprilväder i all ära, men inte behöver man ha det i alla andra månader också?


Nåja. Det försvinner väl det här också.


Hur som helst. Jag är fortfarande inne på mitt dilemma om CSN-lånet, som jag har för mig att jag har nämnt några gånger tidigare:


Betala, eller inte? Om betala, hur mycket?


Ska man försöka betala hela CSN-lånet och sen spara 500 kronor mer i månaden till buffert? Eller ska man försöka spara ihop en så pass stor buffert först att man kan betala hela CSN och ändå ha en stor buffert kvar? Eller ska man göra smärre extrainbetalningar på lånet så att man ändå minskar lånetiden med nåt år?


Det skulle vara väldigt skönt att bli av med lånet. I dagsläget skulle det göra nästan 500 kronor extra i månaden om vi inte hade kvar det lånet. Billånet skulle ge nästan 2000 extra om vi inte hade det, men det är väldigt orealistiskt att satsa på att bli av med det. Jag har dessutom kommit fram till att det inte skulle vara lönsamt (på kort sikt) att lägga motsvarande summa på billånet som vi i så fall skulle lägga ut på att betala hela CSN, för det skulle bara ge 1oo kronor extra i månaden i sänkt ränta och det är det inte riktigt värt. Däremot skulle jag kunna tänka mig att, när CSN väl är borta, lägga större summor på billånet under förutsättning att vi har en ordentlig buffert undansparad.


Egentligen skulle jag vilja ha det så här:


När (om) vi betalar av CSN så ska vi ha samma summa undansparad till buffert. Alltså; har vi 15 000 kvar på CSN så måste vi ha 30 000 på kontot innan vi betalar. För varje extra inbetalning på lånet vi gör så måste vi också minst ha motsvarande summa undansparad och den summan får aldrig minska. Vi kan alltså inte göra en inbetalning på 30 000, ha 30 000 undansparat och sen nästa månad ta 15 000 av de pengarna till lånet igen. Även om vi i så fall fortfarande har samma summa undansparad som vi lägger på lånet så har ju bufferten i så fall minskat drastiskt och skulle det hända något så är vi praktiskt taget utan buffert då och det vore osmart.


Frågan är dock om detta är realistiska önskedrömmar. Kan vi, med våra låga löner, hoppas på att spara undan sådana summor? Jag tror att vi kan. Inte lätt och inte fort, men jag tror att vi kan. Sålänge Tommy får behålla jobbet så går det, när han blir arbetslös så blir det värre.


Argh! Hur mycket jag än resonerar och önskedrömmer så kommer jag ändå alltid till slut fram till att det inte lär hända något på ett bra tag. Skönt är ändå att veta att för varje månad som går så minskar lånen och det innebär ju att för varje månad som går så är det mindre pengar man behöver spara ihop för att kunna göra en slutbetalning.


Nåja.. man får väl satsa på nästa år..

Av rikku - 26 mars 2009 21:15

Nej, de hör inte ihop.


Besviken är jag på ett Nintendo-spel. Man skulle kunna spela det multiplayer har vi läst, men det visade sig att för att spela fler än en person så var man tvungen att antingen ha ett Nindendo DS eller sitta på ett annat Nintendo Wii någon annanstans och spela över internet. Jättekul.. eller inte. Vi hade ju sett fram emot att ha ett spel vi kunde spela tillsammans, så som vi gjorde med Baldurs Gate till Xboxen, men det gick ju åt skogen nu.


*suck*


Annars så har jag varit snäll idag. Jag köpte två flaskor whisky till Tommy när jag åkte in till stan idag. Han fyllde ju år i början av månaden, men då hade vi inga pengar, så därför blev presenten liiiite försenad. Typ nästan en månad. Hur som helst. Han hade inte fått någon present och därför köpte jag whisky. Anledningen till att jag köpte just whisky var att Tommy inte har haft någon på flera månader och han har pratat om att kanske köpa en flaska den här månaden, om vi nu hade råd. Det är hopplöst att komma på vad man ska köpa till Tommy, så whisky fick det bli. Det var ju i alla fall något han ville ha.


Jag slog på stort och köpte lite mer exklusiva flaskor. Jag köpte en Highland Park, 18-årig och en Glenlivet Nádurra, 16-årig. Den senare var någon ny sort så jag tyckte att Tommy kunde testa den och se om den var något att ha.


Det är kanske inte så roliga presenter, men Tommy blev glad och det är ju huvudsaken. :)


I övrigt så gick det bra idag till MVC. Vagnen fick plats på bussen och jag tog hissen upp till MVC-mottagningen. Jag hann dessutom med bussen hem och slapp gå, alternativt vänta en halvtimme extra.


Chefen ringde äntligen från jobbet, förresten. 362 kronor fick jag i höjning. Det var inte dåligt. Det är faktiskt mer än vad jag hade förväntat mig.


Man får vara glad för de små sakerna i livet, ändå.

Av rikku - 26 mars 2009 10:00

Jag har konstaterat det förr, och jag gör det igen:


Jag är inte någon morgonmänniska.


Idag fick jag gå upp halv sju. Halv sju! Om jag fick bestämma, vilket jag aldrig får, så skulle jag inte gå upp före tio. Samtidigt så får jag dåligt samvete eftersom det är underbart fint väder ute idag och som en god mor borde man vara jättepigg och alert och skutta ut i solskenet med barnen och leka i flera timmar. Men istället så släpar man sig upp ur sängen, inte alls särskilt pigg och glad, suckar vid matbordet när dottern inte vill äta gröten och agerar som en zombie de första timmarna på dagen.


Klockan har hunnit bli halv tio. Det innebär att tre timmar har gått sen jag gick upp och jag har åstadkommit i princip ingenting. Det känns bra. Eller inte. Vanja sitter just nu och tittar på Barnkanalen och äter kex och jag försöker ta mig samman och gnugga det sista gruset ur ögonen.


Lukas börjar sova lite längre perioder på nätterna, men fortfarande vaknar han alldeles för mycket för att jag ska få en god natts sömn. Igår hoppade han över uppvaknandet vid elvatiden och väntade istället ända till klockan två innan han vaknade. Synd då bara att vi inte lägger oss och sover samma tid som han gör. Hade vi gjort det så hade jag kunnat få flera timmars sammanhängande sömn, men det känns ärligt talat inte så lockande att lägga sig mellan åtta och nio på kvällen. Faktiskt.


Vanja har blivit väldigt besatt av musik det senaste. Varje gång vi åker bil ropar hon "Sik!, Sik!". Ibland gör vi henne till viljes och sätter på musiken och ibland, som när vi bara ska till ICA tre minuter bort, så struntar vi i det. Här hemma tjatar hon hela tiden om "Ebbydej" så snart vi sitter vid datorerna. Det är knappt vi får lyssna på något annat, såvida vi inte säger ifrån på skarpen. "Ebbydej" är, för den som inte kunde lista ut det, Buddy Hollys "Everyday". Ni vet, den där låten som spelas i Felix-reklamen på TV. Hon är helt tokig i den. Hon går runt och sjunger på den lite nu och då och kan förbluffande mycket av den. En annan låt som hon har börjat sjunga på de senaste dagarna är "lille katt". Jättesött och gulligt, men vad vi inte kan begripa är varifrån hon har lärt sig den. Varken jag eller Tommy har sjungt den för henne tidigare och jag har inte hört den på TVn heller.


Mycket märkligt.


Senare idag ska jag till MVC för återkontroll. Det känns lite jobbigt eftersom det är första gången jag ska dit sen Lukas föddes och därmed första gången jag ska ta mig dit själv, med båda barnen. Jag har funderat och funderat på hur tusan jag ska lösa det hela. Först tänkte jag ta Vanja i hennes vagn och Lukas i bärselen och så ta bussen dit, men så kom jag på att om jag tar Lukas i bärselen, då har jag ju ingenstans att lägga honom när jag är där sen. Då tänkte jag ta syskonvagnen istället, men så kom jag på att den kanske inte går att få in i bussen. Nästa förslag jag kom på var att jag skulle ner till MVC. Problemet med det är att det tar ungefär en timme att gå och jag är inte helt säker på att jag faktiskt hittar. Vi ska dessutom vara där klockan tre och ska jag gå, då måste vi börja gå nån gång före två om jag ska vara säker på att hinna. Vanja brukar sova mellan tolv och två eller mellan ett och tre, och att vi måste gå före två ställer ju till det lite med hennes sömn.


Lösningen jag kom fram till blev i alla fall en kombination. Jag tar barnen i syskonvagnen och går till bussen vid kvart i två. Antingen får vagnen plats och då tar vi bussen till stan, eller också får den inte plats och då har vi tid på oss att gå. Vanja får sova lite tidigare än vanligt och så hoppas vi på att det går bra.

Av rikku - 25 mars 2009 13:30

Idag kan jag sträcka på mig och med all rätt säga att jag har varit otroligt duktig idag. Jag har städat och pysslat och donat och fixat i ordning massvis med saker och det ser väldigt fint ut här hemma just nu. :)


Självklart finns det mer att göra, (när gör det inte det?), men jag är ändå väldigt stolt över förändringen här hemma. Sovrummet, som alltför ofta får stryka på foten när det kommer till städning, är det rum jag har gjort mest i idag. Jag har sorterat papper, slängt skräp, packat upp en kartong som har stått här i flera månader och väntat på att bli uppackad, dammsugit och dammtorkat och gjort det väldigt fint, faktiskt. Jag funderar på att byta gardiner också, men jag vet inte riktigt vilka jag skulle byta till i så fall, så det får vänta ett tag till.


Det står en kartong till här i sovrummet, fylld med böcker, och jag skulle vilja förflytta den någon annanstans. Frågan är bara var jag skulle ställa den. Egentligen vill jag ju packa upp den men vi har ingen plats för fler böcker just nu. Jag skulle behöva en bokhylla till för alla böcker jag har, men å andra sidan så har vi inte plats för någon bokhylla heller.


Besvärligt.


Eventuellt kan jag röja i klädkammaren och försöka få plats med lådan där inne, men ja... vi får se. Jag har lite att fundera på.


Jag ringde till jobbet idag igen. Jag ringde ju förra veckan för att få reda på vad jag får i löneförhöjning i år och snackade med personalchefen. Han skulle snacka med några personer och sen återkomma till mig på onsdagen eller torsdagen. Gjorde han det? Naturligtvis inte. Det hade jag inte räknat med heller. Idag ringde jag upp honom igen, som sagt, och frågade om han hade tagit reda på vilken lön det är jag ska få än, men självklart... han har inte hunnit. Han har ju bara haft en vecka på sig att prata med två personer och sen fatta ett beslut, det är klart att han inte har hunnit det.


*suck*


Jag förväntar mig inte att få någon stor löneförhöjning. Jag vet att jag bara kommer få den minsta höjningen som finns med i avtalet, jag vill bara veta exakt hur många kronor det är. Jag vill kunna meddela Försäkringskassan vilken min nya lön är så jag kan få höjningen registrerad i tid. Annars förlorar jag ju pengar varje månad. Visserligen kanske det bara rör sig om nån hundring i månaden, men alla pengar räknas ju. Varje höjning av inkomsten gör skillnad.


Chefen lovade att ringa upp mig idag, men jag tillåter mig att tvivla på att han kommer göra det. Jag får väl ringa nästa vecka igen, antar jag.

Presentation

Länkar

Gästbok

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24 25 26 27 28 29
30
31
<<< Mars 2009 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Följ bloggen

Följ Thorn without a rose med Blogkeen
Följ Thorn without a rose med Bloglovin'

Fråga mig

0 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se