Thorn without a rose

Alla inlägg den 5 juni 2009

Av rikku - 5 juni 2009 08:30

Hum.. det blir dåligt med uppdateringar just nu, märker jag. Det är väl för att jag inte har så där jättemycket att skriva om för tillfället.


Vanja har i alla fall blivit firad av snart nog alla. Mor och syster kommer till helgen och de är sist ut. Vanja gillade att fylla år. "Ler åååååj", som hon säger. Bäst med att "le åj", det är att få "ket". MASSA "ket". Så vad har hon fått då?


Jo, hon har fått:

  • En rutchkana
  • En bil
  • En traktor
  • Två bollar
  • En kisse
  • En Nasse
  • En bok med Nalle Puh
  • Två böcker av Richard Scarry, "Räkna med Dagge" och "Grisarna Vill och Vill-Inte"
  • Två paket vaxkritor
  • En kartong med pennor
  • En trehjuling
  • En dockvagn
  • Två t-shirts
  • En massa armband
  • Ett pussel
  • En talande apa

Jag kan ha glömt något, men det är vad jag kommer på nu. Sen får hon väl lite till på söndag när mor och syster kommer hit. Det är inte så illa att få så mycket saker när man fyller år. :)


Dagen efter Vanjas födelsedag var vi i Göteborg då Tommys lillebror tog studenten. Det var trevligt, men lite nervöst också. Jag hade Lukas i bärsele (tack och lov för den!) och Vanja fick gå själv. Nasse skulle hon naturligtvis ha med sig också. Det kändes som att jag behövde minst sju par ögon till under tiden vi väntade vid skolan. Det var fullt med folk som, naturligtvis, skrek och skränade och tutade med sina tutor och allt vad de nu hade med sig. Det var ju student, så jag hade inte förväntat mig något annat, men som småbarnsmor så uppskattar man inte såna saker på samma sätt som när man själv tog studenten. Allt oväsen skrämde såklart barnen och folk såg inte ens Vanja som höll på att bli omkullsprungen flera gånger. När det var dags för Johans klass att komma ut så gick vi närmre scenen (de har lite annorlunda traditioner mot för vad vi hade i Mariestad) och därframme var det ännu mer folk. Jag höll hårt i Vanjas hand och försökte hålla koll på henne, folket runtomkring, scenen, Nasse, Tommy och resten av hans familj samtidigt som jag försökte hålla Lukas lugn och skulle ta foton på det som hände. Puh!


Koordinationsförmåga is the shit, som ungdomarna säger.


Mot slutet så var Vanja jättetrött och ville inte alls hålla handen längre, men då var det inte tal om att släppa henne. Hade jag släppt henne och hon hade gått två meter så hade jag aldrig hittat henne igen, så mycket folk var det. Men som tur var så var det nästan färdigt då.


På söndag är det val till EU-parlamentet. Det är verkligens skrämmande, måste jag säga. Folk verkar strunta helt i att de har rösträtt. Många jag har pratat med säger att de kommer inte rösta. Jag får höra anledningar som "det spelar ändå ingen roll vad jag röstar på, alla partier är lika illa", "jag är emot EU", "alla politiker bara roffar åt sig ändå" och "jag bryr mig inte". Skrämmande är vad det är. Jag är också emot EU, men jag tycker att det är tokviktigt att rösta. Även om jag inte är helt insatt i vad partierna har för EU-politik så är det hur viktigt som helst att rösta på något. Jag läste nånstans att de beräknar att ungefär 30% av svenska folket kommer att rösta i det här valet. Det betyder att om jag röstar så röstar jag åt två andra personer också. Min röst är värd tre gånger så mycket som om alla hade röstat. Det kan ju låta positivt, men betänk sen att det gäller för alla som röstar. Vilka är det som kommer rösta i valet? Jo, främlingsfientliga grupperingar, så som SD. Är det verkligen de vi vill ska representera oss i EU?! Verkligen inte!


Så snälla, snälla, snälla, snälla, snälla! Gå och rösta på söndag! Du kanske tror att din röst inte är värd något, men den kan vara värd tre gånger så mycket som om du inte röstar! Jag, som är vänster, säger att det är bättre att alla moderater, folkpartister och centerpartister går och röstar än att vi låter SD komma in i EU-parlamentet.


Ligg inte på sofflocket på söndag! Ut och praktisera din rätt att göra din röst hörd! Ta den inte för given.


När jag tänker på hur många människor som kämpade för att vi skulle få rätt att rösta för snart hundra år sen, och sen på hur folk förvaltar den kampen, då blir jag beklämd. Kampen för att kvinnor skulle ha samma rätt som männen att rösta och sen går folk runt och säger "jag bryr mig inte".. Skulle de säga samma sak om vi inte hade haft rätten att rösta? Antagligen inte.


Det är samma sak med facket, tycker jag. Många säger att de struntar i facket för de har så bra rättigheter ändå i dagens läge. Tror de verkligen att det inte kan förändras? Tror de att rättigheter som vi en gång har fått omöjligt kan försvinna igen? Fackligt arbete behövs! Facket behöver medlemmar! Tillsammans är vi starka, ensamma är vi svaga. Utan medlemmar urholkas fackets möjlighet att förhandla, att sätta hårt mot hårt. Utan den möjligheten kan våra arbetsrätter försvagas och slutligen försvinna. Se bara på vad som händer med a-kassan..


Nej, använd era surt förvärvade rättigheter, slåss för att behålla dem och utöva folkets makt på söndag!

ANNONS

Presentation

Länkar

Gästbok

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8 9 10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2009 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Följ bloggen

Följ Thorn without a rose med Blogkeen
Följ Thorn without a rose med Bloglovin'

Fråga mig

0 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se