Jag har under flera år funderat på att tatuera mig. Jag vet precis VAD jag vill tatuera, och jag vet ungefär var jag vill ha det. Jag har två ställen att välja på. Antingen vill jag ha det på den vänstra axeln eller på vänster fotled (eller däromkring). Helst skulle jag vilja ha tatueringen på axeln, men det finns skäl till att välja ett mer diskret ställe.

Orsaken är naturligtvis mitt val av objekt.

Jag vill tatuera in hammaren och skäran, i rött, såklart, men problemet är att de flesta människor jag känner är våldsamt emot det.

En del är emot den av, tror jag, ideologiska skäl. Somliga har inget emot att jag är kommunist, sålänge jag inte visar det alltför öppet.

Andra är emot det för "mitt eget bästa". De tror att jag om 5-10-20 år kommer ändra mina politiska sympatier och då kommer ångra att jag taturerade in det jag tror på nu. Frågan är varför jag, efter att ha varit kommunist i över tio år, skulle ändra mig. De hoppas väl på att jag ska "växa upp" och bli "förnuftig", antar jag.

Ytterligare en del är emot just hammaren och skäran för att den symboliserar en ganska så extrem politik jämfört med vad som hör till normen. För om man ska vara helt ärlig; skillnaderna mellan högern och vänstern (moderaterna till socialdemokraterna, kanske till och med vänsterpartiet) är hårfina. Visst, skillnaden mellan partiernas linjerär tillräcklig för att påverka det vardagliga livet för många om ena eller andra sidan vinner valet, men ändå så är själva politiken rätt lik varandra.

Kommunismen är inte det.

Jag antar att det är därför många fruktar och hatar den så. Men hur många, med handen på hjärtat, har egentligen tagit sig tid att sätta sig in i vad kommunismen står för?

Enligt mina erfarenheter så är det i princip ingen. De diskussioner man hamnar i är rent fördummande.

"Nu ska du försvara Stalin!"

"Ni kommunister har mördat fler än nazisterna!"

"Så du vill ha det som i Sovjet?"

Förr orkade jag ta såna diskussioner. Numera orkar jag inte. Det leder liksom ingenvart i alla fall. Ingen av dem jag "diskuterat" med har egentligen varit intresserad av mina svar. De är bara ute efter att bråka med någon. Bara påståendet att man ska försvara Stalin gör en ju helt paff. Varför ska jag göra det? Vad har han med mina politiska åsikter att göra? Har jag nånsin sagt att jag gillar honom? Hardly, men är man kommunist så ska man tydligen göra det, enligt borgarna.

Nåväl. Det var ett sidospår.

Vad jag ville komma fram till var att iprincip alla är emot att jag ska tatuera in hammaren och skäran av olika skäl. Kanske har de rätt, kanske inte. Men valet ska ändå vara upp till mig. Alla gör vi olika val här i livet. En del val är rätt, andra fel. Innan man dör kommer man ångra en hel del av det man har gjort, men än mer det man lät bli att göra som man egentligen ville. Om andra tillåts fatta besluten ÅT mig, då kommer jag ångra det desto mer än om jag fattar ett felaktigt beslut. Jag kan stå för mina egna beslut, men inte för andras.

Så varför vill jag tatuera in hammaren och skäran?

Pja, det finns det en hög skäl till. Dels så gillar jag utseendet på den. Den är tuff, stilren och snygg. Det är inte en massa plotter, utan enkelt uppbyggt. Sen står symbolen för kommunismen, som jag, uppenbarligen, är för.

Men Sovjet då? Hammaren och skäran är starkt kopplade till Sovjet. Vill jag bli associerad med de övergrepp som bland annat Stalin beordrade?

Nå. Jag vet att det skedde många saker i Sovjet som man önskar inte hade hänt. Jag vet att en del människor gör kopplingen Sovjet -> massmord, förföljelse och mycket annat.

Men ärligt talat så bryr jag mig inte. Det är deras uppfattning, inte min.

Jag är fullt medveten om att jag har en något romantiserad bild av Sovjet. Jag vet att allt inte var frid och fröjd. Men än sen? Jag har en bra jämförelse att dra för alla som blir arga nu.

Kristendom. HUR många är det inte som springer omkring med kors runt halsen, intatuerade på bröst, rygg, armar, whatever. Varför gör de det? Tja, oftast för att de tror på Gud. Men. Tänk om jag nu skulle dra upp korstågen, inkvisitionen, häxbränningar och Bob vet allt? Står dessa människor för det? Är de FÖR att bränna kvinnor som kan läsa på bål?

Knappast.

Inte heller är jag för de förföljelser och övergrepp som inträffade i Sovjet. Men för den sakens skull så kan jag gilla symbolen hammaren och skäran och vad den står för EGENTLIGEN.

"Och vad skulle det vara?", undrar kanske den irriterade läsaren.

Jo, det ska jag tala om. Den står för arbetare. Vi vanliga, smutsiga arbetare som, allt som oftast, är underbetalda.

Och detta kan jag säga er;

Jag är stolt arbetarklass.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...