Haha, snacka om oväntat besök! Vi satt i soffan i vardagsrummet. Tommy spelade Wii och jag löste en supersudoku när vi helt plötsligt hör hur något tungt dunsar till på balkongen. Vi vände oss båda två mot balkongen och i alla fall jag tänkte något i stil med "inbrottstjuvar" i en millisekund. I nästa ögonblick så far en lurvig boll in i vardagsrummet. Tommy, som har lite småfobi för flygande varelser, även om det är något så litet som en harkrank, studsade genast upp ur soffan och bort från den flygande bollen som just då flaxade omkring i närheten av hans huvud.

Det var en uggla. En riktigt söt, men vilsen, grå uggla. Efter att ha landat på golvet så fick ugglan nån typ av panik eller nåt och flög rakt in i fönstret och välte därmed ner både lampa och ljus som vi har ståendes där. Ett tag hängde den i gardinen men flaxade sedan bort mot väggen och landade på golvet bakom fåtöljen. Jag skrattade lite och sa till Tommy "det är ju bara en uggla" och gick fram till den och plockade upp den. Den var hyfsat samarbetsvillig och även om den rev min hand lite grann (den HADE ju faktiskt klor på fötterna), spände ut vingarna och klapprade med näbben så gjorde den inte så värst mycket motstånd. Tommy fick öppna balkongdörren lite mer så att jag kom ut med ugglan och sen släppte jag den.

Den var nog glad över att få komma ut igen, tror jag. :)

Det var ett roligt och oväntat besök. Synd bara att vi inte hade något Gevalia-kaffe att bjuda ugglan på. :D

Handen är för övrigt inspekterad och rengjord med både tvål och vatten och spritservetter. Man vet ju aldrig vad de små djuren har för bakterier. Totalt uppgick såren i nio stycken som blöder, men inte så mycket. Det var faktiskt en snäll uggla. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...