Det blir inte mycket skrivet här numera. Visst, jag jobbar och så, men inte hela tiden så jag borde ju hinna skriva också. Men problemet är att när jag väl är hemma, barnen sover och jag har tid att skriva, då orkar jag inte, antingen på grund av trötthet eller bristande lust.

Det är tråkigt, tycker jag, för jag gillar ju att skriva. Ofta när något händer så tänker jag "det kan jag skriva om på bloggen!" och sen.. blir det inget skrivet i alla fall. Det är trist. Många händelser faller i glömskan på det sättet.

Nå, nu skriver jag i alla fall. Som synes så är jag hemma, trots att klockan är kvart över nio. Men idag beror det inte på att jag är utan uppdrag, utan på att jag har hamnat på kvällsskift. Jag ska jobba från kvart i två till elva idag. Jag kommer alltså inte få se barnen mer idag, och det är väldigt tråkigt. Antagligen kommer jag jobba kväll hela veckan. Med lite tur så innebär det att jag får en hel del pengar, och det behöver vi verkligen. Tommy är också hemma än så länge. Han är uppdragslös och sitter och väntar på att telefonen ska ringa. Hur vi löser det om han också åker på kvällsskift, det blir intressant att se. Antagligen lär det väl sluta med att Tommy får panikköra ungarna till deras farmor eller nåt sånt. Inte optimalt, förstås, men vad ska vi annars göra?

I lördags klippte jag mig och färgade håret. Svindyr historia, som vanligt, men å andra sidan så klipper jag mig ju bara en gång om året eller så.. Jag skulle behöva klippa mig oftare, men det har vi inte råd med. Hur som helst så blev jag väldigt nöjd med resultatet. Jag färgade håret ljusbrunt, ungefär den färgen jag hade när jag var liten, och det ser väldigt bra ut. Jag har lugg igen (yay!) och allt slitet hår är avklippt, vilket förstås resulterade i att håret är bra mycket kortare, men det växer väl snart ut igen. Snyggt som tusan blev det i alla fall. Det är väldigt svårt att prata med Tommy nu, för han sitter bara och beundrar mig hela tiden. ;)

På den tråkiga sidan så har jag gått och blivit sjuk också. Typiskt. Jag satt halva veckan förra veckan och bara var hemma. Jag hade väl kunnat passa på att bli sjuk då istället för nu när jag ska iväg och jobba! Ja, hade man kunnat bestämma över sånt så.. Nå, jag är ju inte dödssjuk, så jag ska försöka jobba ändå. Jag har en ordentlig förkylning med snuva, nästäppa, nysningar och världens huvudvärk. Jag får snyta mig hela tiden och när jag sover så får jag andas genom munnen, vilket förstås ger en väldigt trevlig smak i munnen på morgonen. Jag har även en oroväckande, lite bultande, smärta, eller kanske snarare obehag, i trakten kring bihålorna. Jag hoppas verkligen inte att det är bihålsinflammation, för det gillas inte. Inte det minsta.

Ja, ja, jag ska packa ner Ipren och ta med mig till jobbet och hoppas på att man tar sig igenom natten utan större besvär.

Snart är det midsommar också. Då ska vi hem till min pappa och hälsa på. Som vanligt så jobbar han förstås på midsommarafton, men förhoppningsvis kan vi grilla och umgås och sånt där vanligt midsommaraktigt på midsommardagen istället. Hur som helst så blir det säkert trevligt.

Semester har man ju också i år, oavsett om man vill eller inte. Nå, det är klart att jag VILL ha semester, men vi har ju ingen betald semester och det är ju jobbigt. Inte får vi semester ihop heller. Jättekul. KANSKE kan vi få en vecka tillsammans, men vi har inte fått besked än och det är jobbigt. Jag har tre veckors semester och som tur är så är de förlagda på tre av de fyra veckor som dagis har stängt. Tommy har försökt få semester så han kan täcka upp för den sista veckan (som egentligen är den första), men vi har som sagt inte fått besked än.

Jag måste ta mig in till körskolan i veckan också och fixa syntestet till körkortstillståndet så jag kan börja köra nån gång. Passar ju bra nu när jag ska jobba kväll, så något positivt finns det ju med att jobba kväll.

Jaja, en sak i taget. Det är mitt motto just nu. En sak i taget. Annars drunknar man i allt som ska göras, och jag vill gärna hålla mig flytande.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...