Thorn without a rose

Direktlänk till inlägg 27 juni 2010

Scarface.

Av rikku - 27 juni 2010 22:45

Midsommar har kommit och gått. Vi åkte hem till min pappa över midsommar, precis som vanligt, men det har ändå varit en annorlunda midsommar. Till en början med så jobbade pappa midsommarafton. Det i sig är väl kanske inte så ovanligt, för pappa får alltid jobba alla storhelger. Jul, nyår, påsk, midsommar.. you name it. Men vi kom inte iväg så tidigt som vi brukar eftersom jag jobbade kväll så vi hann bara träffa pappa i någon timme eller så innan han åkte iväg till jobbet. Alla andra var också borta, så vi fick fira själva midsommaraftonen helt själva, trots att vi var bortresta.


Nå, det var trevligt ändå. Vi grillade och hade det väldigt trevligt och mysigt. Det har varit toppenväder hela helgen så vi har varit ute mest hela tiden och bara njutit. Natten däremot blev hemsk.


Till en början med så skedde det en olycka precis innan barnens sängdags. Lukas, som älskar alla djur och är alldeles för närgången alldeles för ofta, smet iväg medans jag bäddade hans säng och skulle klappa brorsans katt som var på besök. Den här katten är alldeles för osocial och samtidigt alldeles för orädd och Lukas är alldeles för liten för att förstå kattens signaler. Summan av kardemumman blev att Lukas illvrålade 20 sekunder efter att han hade lämnat mig i sovrummet. Naturligtvis rusade jag dit direkt och till min förfäran så blödde Lukas i ansiktet. Katten hade rivit honom precis bredvid ögat och det blödde ganska ordentligt. Tack och lov att det inte tog i ögat, säger jag bara. Vi fick tvätta och inspektera skadan. Jag ville sätta på ett plåster, men det fick jag inte för Lukas som slet loss det direkt.


Nå, det slutade blöda ganska snart i alla fall och Lukas hade slutat gråta innan dess också, så det var inte så farligt som det hade kunnat vara och nu har Lukas ett sår rakt över ansiktet som ser rätt illa ut och får honom att se ut som Scarface, lite grann.


Nå, det var ju en ganska olycklig början på kvällen. Vi fick lagt barnen i alla fall och det verkade gå rätt så bra. Ett par timmar senare gick vi också till sängs och eftersom pappa inte har obegränsat med sovrum så sov vi fyra i samma rum. När vi gick till sängs så vaknade först Vanja av att vi kom in och började stöka runt. Hon ville ligga i vår säng (hon låg på en madrass på golvet) och det fick hon till en början med. Men hon somnar ju inte om hon ligger bredvid oss (tro mig, vi har försökt detta förut) så efter en halvtimmes gosande, som ändå var rätt mysigt, så sa jag att nu fick hon lägga sig i sin egen säng igen och försöka sova lite till.


Det uppskattades inte. Inte det minsta. Det gnälldes, det klagades och det slutade med att jag skulle ligga och hålla henne i handen. Det kan jag tala om att det var jobbigt. Att ligga med handen rakt ner från sängen får armen att domna bort rätt rejält och inte sjutton somnade hon heller. Istället låg hon och tjatade om det inte var dags att gå upp snart (klockan var då tolv) och hon ville ha mjölk och hon ville gosa och jag fick inte vrida mig i sängen och.. ja, det tog aldrig slut. Sen vaknade Lukas också, naturligtvis.


Vad Lukas problem var, det vet jag fortfarande inte. Han ville inte sova i alla fall. Han ställde sig upp i sängen och illvrålade. Jag bytte blöja, jag gav dem vatten (det går ju inte att bara ge den ena vatten, förstås), jag vyssjade och bar. Inget hjälpte. Så där höll det på. I TVÅ TIMMAR! Gissningsvis var det en blandning av att vi var bortresta, att vi alla låg i samma rum och att katten hade rivit honom, men gud, vad trött jag var. När klockan var två så tappade jag allt vad tålamod heter. Jag lade ner honom i sängen och nästan (?) skrek åt honom att nu skulle han ligga ner och han skulle sova.


Märkligt nog fungerade det. Han tystnade och låg kvar och inom tio minuter hade han somnat. Jag föll utmattad ner i sängen för att äntligen få sova. Jag hade inte fått särskilt mycket sömn natten innan och var utmattad redan när vi gick och lade oss och det säger sig självt att jag inte fick sova särskilt mycket den här natten heller i och med att barnen inte tystnade förrens efter två.


Behöver jag säga att jag inte var på mitt soligaste humör dagen efter?


Nej, jag var trött, tvär och osocial hela dagen och det var ju jäkligt lämpligt med tanke på att det var då alla kom hem och grillade. Storebror med flickvän, lillebror, syster med familj och så vi och pappa då. Hipp, hipp, hurra. Nå, jag överlevde och det gjorde alla andra också. :) Jag vill gärna tro att det inte märktes hur lite jag hade fått sova, men Tommy sa vid dagens slut att jag inte hade varit mig själv under dagen, så tyvärr, det märktes.


Nåja, andra natten gick mycket bättre. Barnen lade vi strax efter sju och de protesterade inte ens. Jag, i min enfald, trodde att det berodde på att de inte hade sovit särskilt mycket natten innan och var trötta och faktiskt VILLE sova, men så var inte fallet. De låg och tjattrade och skrattade och busade hur länge som helst. Vi fick till slut gå in och säga till dem och lugna ner sig och försöka sova lite istället, men vi var nog inte så jätteallvarliga. Så länge de är glada så får de väl busa en stund.


Den här natten lyckades vi gå och lägga oss utan att väcka barnen också och de sov nästan hela natten. Det var bara Lukas som vaknade en gång och jag lyckades få honom att somna om ganska fort så jag fick en hel del sömn ändå. Skönt, måste jag säga.


Idag åkte vi hem, förstås. Det är ju arbetsdag imorgon. Men innan vi åkte hem så hälsade vi på farmor och farfar en sväng. De ville gärna träffa oss också och det är ju på vägen, så den avstickaren kan man göra utan större besvär. Det blev väldigt trevligt också. Vi fikade ute i solskenet och Lukas var, som vanligt, högt och lågt. Sitta still är inte en av hans främsta egenskaper, om man säger så. Ibland kan jag bli ganska trött på att ränna efter honom, men idag gjorde det inte så mycket. Hemma hos farmor kan de springa rätt mycket fritt. Naturligtvis måste man hålla ögonen på Lukas ändå, men man behöver inte springa hela tiden, i alla fall. Lukas hittade ett par kärl fyllda med vatten som han gärna ville leka med. Hade det inte varit för att vi var på väg hem precis då så hade han väl kunnat plaska en stund. Då hade vi kunnat klä av honom och låtit honom leka lite, men eftersom vi skulle åka precis när som helst så ville vi inte göra det. Men jag drog upp ärmarna på hans tröja och försökte hålla hans kläder borta från allt skvättande i alla fall. Så länge han fick hållas så var han nöjd, men när jag tog bort honom därifrån så blev han arg. :) Såklart. :D Det är aldrig kul att få bästa leken avbruten, det förstår ju jag också.


När vi åkte hem så slockande Lukas i bilen direkt och sov som en stock nästan hela vägen hem. Skönt att i alla fall han kan sova i bilen fortfarande. Vanja vill ju inte göra det längre och det är synd, för jag och Tommy vill ju gärna prata med varandra när vi åker bil, men Vanja vill ju också vara med och prata, mest med mig.


Nå, dagen har gått fort, helgen har gått fort och det är jäkligt skönt att vara hemma igen. Nu ska jag snart kasta mig i säng och hoppas på att få en hel natts ostörd sömn inför morgondagens arbetsdag. Gissningsvis ska jag tillbaka till samma ställe imorgon som jag har varit på hela veckan, men helt säkert är det inte. Jag får se vad jag får för besked imorgon.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av rikku - 15 november 2017 22:29

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Av rikku - 15 november 2017 07:07

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Av rikku - 10 november 2017 02:15

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Av rikku - 9 november 2017 23:36

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Av rikku - 9 november 2017 02:38

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...

Presentation

Länkar

Gästbok

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2010 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Följ bloggen

Följ Thorn without a rose med Blogkeen
Följ Thorn without a rose med Bloglovin'

Fråga mig

0 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se