Idag ska barnen gå tomtetåg. Ja, det är inget lussetåg, för alla barn ska vara tomtar. Jag har ringt chefen och frågat om det var okej att jag kommer lite senare för jag vill gärna vara med och se barnens tomtetåg, särskilt som Vanja ska läsa en vers i adventsrimmet. Det gick bra, så därför är jag inte på väg till jobbet nu. Men gud, vad tiden går långsamt nu. Vi har flera timmar hemma att göra absolut ingenting på och det går mig på nerverna. Tomtetåget börjar klockan fyra, en halvtimme efter att jag egentligen börjar jobba och jag vill ju såklart komma till jobbet så snart som möjligt, så jag ska ha med mig allting till förskolan, väska och arbetskläder och allting, men hur jag ska göra sen vet jag inte. Tommy kanske får köra mig till torget, om jag känner att jag hinner vänta på att barnen ska byta om och sådant. Annars får jag skynda mig till spårvagnen helt enkelt. Jag vet inte vad som är rimligt räkna på när det gäller vilken tid jag kan vara på jobbet. Fem? Halv sex? Hur lång tid tar tomtetåget egentligen?

Gud, jag är redan nu stressad över att inte veta vilken tid jag kommer vara på jobbet. Det är ju rent ut sagt löjligt. Jag har ju sagt till att jag kommer senare, jag har sagt att jag inte vet exakt vilken tid jag kan vara där (sade mellan fem och halv sex, faktiskt) och jag borde istället fokusera på att se fram emot barnens tomtetåg, men det är helt omöjligt. Jag känner mig bara stressad. :(

Nåja. Jag ska ta med mig kameran och fota småttingarna, så imorgon kanske det kommer upp bilder på barnen i sina tomtedräkter. Sötnosarna.