Det har varit helt tyst på bloggen sedan vi flyttade. Det har haft sina orsaker, såklart. Dels så tog det lång tid innan vi fick internet och dels har vi varit helt och totalt upptagna med annat. :)

Nå, vi har nu bott i huset i en månad och vi trivs väldigt bra. Barnen trivs bra med att ha egna rum och nattningarna har blivit mycket smidigare på grund av det. Istället för att ligga och prata, leka, bråka, klättra runt och så vidare, så ligger de nu stilla i sina sängar och somnar ganska snabbt. Skönt, tycker den evigt trötta mamman.

Vi har handlat massvis med grejer till huset och just nu känns det som att pengarna mest rinner iväg. Det är så mycket man inte har när man flyttar från lägenhet till hus. Så sent som idag köpte Tommy en lövräfsa så vi kan kratta upp gräset. En altan har vi byggt också, fast när jag säger "vi" så menar jag egentligen Tommy och pappa. Den är inte helt färdig än, men det som är kvar att göra är bara smådetaljer.

Det mesta med huset är vi nöjda med. Eller ja, praktiskt taget allt, faktiskt. Men det finns några småsaker som retar oss, och alla grannar också, det är att vi har en samfällighet här. Det är gemensamma anläggningar och vi måste vara delaktiga i den här föreningen. Det var det ingen som sade något om när vi bestämde oss för att köpa hus här. Hade vi varit intresserade av att vara medlemmar i någon förening, ja, då hade vi väl lika gärna kunnat köpa oss ett radhus.

Nåja. Grannarna är trevliga, så det här med föreningen kommer väl inte bli så jobbigt, men det jobbiga är ju att vi MÅSTE vara med, vare sig vi vill eller inte.

I övrigt så trivs vi bra. Det är ett lugnt område, vi har nära till både skog och sjö och jag har tänkt prata med ridklubben här borta om att jag och Vanja ska börja rida. Fast det kanske får vänta lite tills vi har mer pengar. Men ridklubben ligger bara fem minuter bort.

Det finns en skytteförening här också och Tommy har köpt sig ett luftgevär och blivit medlem. Flera av grannarna är tydligen medlemmar, så de går dit och skjuter rätt så ofta.

Vanja och Lukas springer in och ut och leker, precis som ungar ska göra, och det känns så bra att de äntligen har möjlighet till det. Det finns en övergiven lekplats i området som de går till ibland, men de har också väldigt kul bara genom att gå ut på altanen och leka med träklossar som blivit över från altanbygget.

Lily har blivit åtta månader. Hon har fyra tänder på gång i överkäken, så hon har varit ganska gnällig den senaste tiden, men jag tycker det har blivit bättre de senaste dagarna. Hon kryper runt, snabb som sjutton, och reser sig mot allt som står still tillräckligt länge. Hon kan stå själv, även om det är svajigt. Får hon något att hålla i, om så bara med en hand, så blir hon superstadig, som genom ett trollslag.

Jag tror hon kommer börja gå snart. Jag vet att det är tidigt, men Lukas var också tidig med att gå, och Lily visar klart och tydligt att hon vill upp och gå.

Det finns säkert en massa mer att skriva, men jag avslutar med en bildkavalkad. As usual.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...