Det är då fan likt. :/ Man hinner inte ens jobba tre veckor innan man ligger däckad i sjukdom. Troligtvis (förhoppningsvis) är det bara en kraftig förkylning, men man vet ju aldrig. Jag har kraftig snuva, ont i halsen, hostar, nyser, massiv huvudvärk, yrsel och dåsighet och som pricken över i:et så är jag också dålig i magen.

Det började redan i början av veckan så smått. Jag försökte kurera mig med värltabletter, nässpray, halstabletter och förnekelse, men igår gick det bara inte längre. Nu har eländet två dagar på sig att försvinna, för på måndag måste jag vara tillbaka på jobbet igen. Det duger inte att vara hemma och vara sjuk, för sjutton.

Igår tog Tommy barnen som vanligt till skola och förskola på morgonen och jag gick och lade mig igen. Jag gick inte upp igen förrän halv elva, och då var det enbart för att jag var så hungrig så jag inte kunde stanna kvar i sängen längre. Jag vet inte riktigt vad jag gjorde efter frukost, men vid två-tiden så gick jag och hämtade barnen för att få hem dem lite tidigare. Det var en dålig tid att hämta dem på, kan man konstatera. Det var mitt i mellanmålet på alla tre ställena. Det får jag tänka på om det blir någon mer gång.

Nåja. Hem kom vi i alla fall och barnen fick ta en liten fika hemma istället.

Idag höll jag barnen hemma istället. Det var ändå ingen skola idag för Vanja och Lukas hade dessutom velat vara ledig i flera dagar, så då passade vi på idag. Jag känner mig minst lika sänkt som igår, men jag måste försöka göra något av den här dagen i alla fall. Gårdagen bara försvann, jag har ingen aning om vad jag gjorde igår som fick tiden att bara rusa iväg.

Eftersom det regnar ute (nederbörd, åh, vad ovanligt här!) så sitter Vanja och Lukas för närvarande och tittar på film. Det har de förtjänat. Lily sover och det är barmhärtigt tyst och lugnt.