Idag var det nära att jag inte kom hem. Det händer lite nu och då, men som tur är så har det alltid stannat vid "det var nära". Så som idag. Men jag blir förbannad ändå, för en dag kommer jag inte ha turen med mig. En dag kommer det hända att jag inte kommer hem, kanske för alltid.

Så, vad hände då? Jo, jag låg bakom en bil som inte hade särskilt bråttom. Människan körde i strax under 70 på en 80-väg. Det var inget stort problem, men jag kände ändå att jag ville köra om när tillfälle kom. Jag har tillräckligt lång körtid hem som det är. Detta var på Hisingsleden, för övrigt. Så vid nästa trafikljus, där det blev tvåfiligt, så gick jag ut i vänsterfilen och körde om. Bakom mig låg en bil som också körde om samtidigt. Jag förstod att den människan ville köra om mig också baserat på hur nära min bil han låg under omkörningen, så jag planerade att gå tillbaka till högerfilen så tidigt som möjligt så bilen bakom kunde köra om.

"Så tidigt som möjligt" för mig innebär "så snart jag ser den omkörda bilen i backspegeln". Jag avskyr dessa människor som kastar sig in precis framför min bil vid omkörningar så man får tvärnita för att inte köra på människan. Så jag kollar backspegeln, ser den andra bilen och blinkar för att visa bilen bakom mig att "nu går jag in till höger, varsågod att köra om". Men i samma stund som jag gör detta (jag hann börja svänga in i högerfilen också) så ser jag bakomvarande bil slänga sig in i högerfilen mellan mig och bilen vi körde om, och tränga sig förbi mig på insidan. Det var bara för mig att kasta mig tillbaka till vänsterfilen och tvärnita så han skulle kunna komma förbi så jag slapp få in en stor bil i passagerarsätet. Bilen vi körde om fick också bromsa på grund av den vanvettiga manövern. Hade jag hunnit se regskylten så hade jag fan ringt polisen och anmält dåren, men det hann jag såklart inte. Men jag slängde mig på tutan åtminstone för att visa vad jag tyckte om sådana galenskaper. Inte för att han lär ha brytt sig, men det hjälpte mig i alla fall.

Idioter.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...