Idag ska jag och Vanja in till BVC för åttamånaderskontroll. Det är egentligen lite tidigt, hon blir ju inte åtta månader förrens om tio dagar, men det spelar kanske inte så stor roll. Eller också så gör det det, och då får vi väl snart en ny tid.

Jag springer fram och tillbaka mellan datorn och sängen, där Vanja ligger och ska sova. Problemet är att hon verkar vilja att jag ska sova med henne och hur gärna jag än skulle vilja så bör jag hålla mig vaken. Vi ska vara på BVC om två timmar och jag vill ogärna missa tiden för att jag sover.

Vanja är trött. Hon vill så gärna sova, men verkar ha svårt att komma till ro. Hon föredrar att jag ligger bredvid henne och håller om henne. I vanliga fall så är det inga problem. Jag är oftast så trött på morgonen att jag inte klarar av att vara uppe, så då sover jag mer än gärna. Men idag, när vi har en tid att passa, då vill jag helst inte lägga mig igen. Därför springer jag fram och tillbaka till sängen, söver Vanja, väntar en stund och går sen tillbaka till datorn.

Äsch, det här inlägget blir inte längre än så här. Jag hade egentligen tänkt skriva mycket mer, men Vanja vaknar hela tiden. Det har tagit mig över en halvtimme att bara skriva det här. Jag får fortsätta senare idag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...