Thorn without a rose

Direktlänk till inlägg 30 april 2010

Vilken dag!

Av rikku - 30 april 2010 19:45

Hua för den här dagen! Det hela började med att ungarna vaknade vid fyra-tiden i natt. Jag fick gå upp, byta blöjor, tillaga välling och sen sov de gott igen. Ett tag. Halv sju vaknade de igen och tjoade glatt i sovrummet. Uäääääh! Någon, ge mig sovmorgon! Men det var ju bara att gå upp. Jag försökte först få Tommy att gå upp så jag skulle kunna få sova lite till, men det är ju hopplöst att väcka honom på morgonarna om han inte MÅSTE upp, det vill säga jobba.


Så jag gick upp, fixade frukost åt ungarna och glodde på datorn samtidigt. Jag kände att det inte var någon mening med att äta frukost samtidigt som barnen eftersom jag ändå aldrig får äta i fred då. Man får springa upp titt som tätt, ränna hit och dit, torka spilld mjölk och plocka upp kastade  mackor från golvet. Till slut ville inte Lukas ha något mer, men Vanja var inte färdig, så jag satte ner Lukas på golvet under tiden.


Det skulle jag inte ha gjort. Som de flesta vid det här laget vet, så är Lukas ett litet klåfinger. Tre gånger fick jag hoppa upp från stolen och dra bort honom från ett av skåpen i köket där han höll på att dra i min popcornskål av keramik.


Fjärde gången hann jag inte.


Han drog ut skålen och släppte den på golvet. Kras. Min fina skål i tusen bitar. Det var ju bara att rycka upp Lukas från golvet och plantera honom i barnstolen. Jag skrek en hel del på honom, mest för att jag blev så rädd, men även för att jag var arg och ledsen över att min skål var sönder. Det blir ofta så, att vi skäller på Lukas. Han pillar ju på allting, struntar högaktligen i att vi säger "nej" och testar och testar och testar. Men framför allt så pillar han.


Nåja, det var bara att dra fram dammsugaren och dammsuga upp de små skärvorna som låg över golvet. Naturligtvis kom Tommy upp precis då och såg mer än lovligt förvirrad och nyvaken ut när jag släpade fram dammsugaren.


Ungefär där sattes tonen för hur dagen skulle fortsätta. Roligt. Vid tio-tiden så åkte vi iväg till ÖoB för att reklamera telefonen vi köpte där för två veckor sedan. Den har ju fungerat ytterst dåligt och nu hade vi fått nog. Att reklamera den var inga problem och vi fick pengarna tillbaka. Men. När jag kom tillbaka till bilen (jag gick in själv) så var Tommy jättedeppig. Då hade han fått sms från bemanningsföretaget om att han skulle iväg på nytt uppdrag. Idag. Till företaget han verkligen inte ville komma till igen. Dessutom skulle han jobba kväll! Från 15 till 00. Fy fasen alltså! Inte nog med att hela dagen sabbades, hela kvällen, natten och antagligen en bit in på lördag sabbas också!


Blä. Men det var ju inte så mycket att göra åt. Tack och lov så är det ju bara idag i alla fall, på måndag ska han till ett annat ställe.


Nå, vi åkte vidare till Maxi efter ÖoB och köpte en annan telefon, en Philips den här gången. Än så länge verkar den funka bättre i alla fall, så vi får väl hålla tummarna.


Efter att Tommy hade åkt till jobbet så fortsatte dagen på samma sätt som den hade börjat. Barnen bråkade, Lukas försökte begå självmord genom att kasta sig ner från fåtöljen med huvudet före, Vanja gnällde över att Lukas hade någon leksak som HON ville ha just då, Lukas hängde mig i hasorna när jag skulle laga mat och bara tjöt och ville bli buren, vilket resulterade i att jag fick sätta honom i barnstolen istället. Pust!


Sen var maten klar, (jag hade gjort pannkakor), ja, då ville inte Lukas äta. Han spottade ut pannkakorna, kastade dem på golvet, smetade ut dem över bordet.. GAH! Jag trodde jag skulle bli galen. Det slutade med att jag fick ställa bort pannkakorna för Lukas. Vanja däremot åt med god aptit, tack och lov.


Efter middagen var det hyfsat lugnt ett tag, men sen började Lukas pilla och dra i allting igen. Ja, han har ju lärt sig öppna dörrarna nu också, så det hjälper ju inte att bara stänga en dörr. Jag fick ingenting gjort och till slut blev jag så less på att springa efter honom och ta ifrån honom allt han lyckades lägga vantarna på, att jag satte honom i spjälsängen. Illvrål över det, naturligtvis, men jag kunde då äntligen få fixa i ordning vällingen åt dem.


Med välling i magen och pyjamas på kroppen så fick de till slut gå och lägga sig. Puh! Nu sitter jag och njuter av en lugn stund för mig själv. Det har verkligen varit hektiskt idag, på ett inte alls bra sätt. Egentligen skulle jag väl vilja gå och lägga mig tidigt, men jag tror inte jag kommer kunna det. Jag lär nog sitta uppe och vänta tills Tommy kommer hem. Jag är orolig över att han ska jobba så pass sent och sen köra sex mil hem. Hade vi vetat om det här igår så hade vi ju sett till att han sov mycket längre än vad han gjorde i morses. Men framförhållningen är ju inte alltid den bästa sidan hos bemanningsföretag. Tyvärr.


I övrigt så sitter jag och förundrar mig över folks beteenden. Jag inser att det finns saker jag aldrig någonsin kommer förstå mig på, hur mycket jag än försöker. Ärligt talat så är det nog lika väl det. Hade jag förstått så hade jag nog inte varit en sådan människa som jag vill vara, och det hade ju varit synd.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av rikku - 15 november 2017 22:29

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Av rikku - 15 november 2017 07:07

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Av rikku - 10 november 2017 02:15

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Av rikku - 9 november 2017 23:36

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Av rikku - 9 november 2017 02:38

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...

Presentation

Länkar

Gästbok

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28 29 30
<<< April 2010 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Fråga mig

0 besvarade frågor

Skapa flashcards