Jaha. Då var det Lukas tur. Eller vad man nu ska kalla det. Han kräks, och det är mer än hans vanliga "nu-har-jag-ätit-för-mycket-så-nu-rinner-det-över"-kräk. Det är snarare kaskadkräkningar, den sorten som kräver flera badlakan för att torka upp.

*suck*

Jag hoppas verkligen att det är någon engångsföreteelse och inte att han har blivit sjuk. Han är för liten för att bli sjuk, tycker jag. Jag vet inte om jag känner mig särskilt orolig, i alla fall inte än, men lite fundersam är jag nog i alla fall. Det här är inte som det brukar vara, liksom. Jag kan inte minnas att Vanja kräktes på det här sättet heller. Nå, vi får väl se hur han mår imorgon. Förhoppningsvis är det bättre då.

Jag vet i alla fall vad jag ska göra imorgon. Tvätta. Så mycket som Lukas har kräkts ner idag.. ja, det säger sig självt att det blir en hel del tvätt av det.

Annars har jag i flera dagar nu tänkt att jag skulle skriva ett inlägg som inte handlar om barnen eller vårt vardagliga liv här hemma. Men det får uppenbarligen vänta. För att skriva det inlägg jag har tänkt att skriva så krävs att jag kan sitta ner i lugn och ro och fundera ordentligt medan jag skriver. Den avskildheten har jag inte direkt haft de senaste dagarna.

Men vi får se. Kanske imorgon.