Det blir nog en kortversion, antagligen. Men vi får se. Jag försöker skriva om i alla fall.

Äntligen är dagen över och barnen sover. Det har varit en mycket händelserik dag för båda två. Min bror, min syster och hennes dotter (ett år äldre än Vanja) har varit här på besök och grattat lilleman. De två större barnen har bråkat massvis, men även lekt fint (även om det mest inträffade strax innan det var dags för dem att åka hem). Mycket spring har det blivit också så jag skulle inte bli förvånad om våra golv har blivit polerade och hala. Men det är sånt man får räkna med.

Vi har ätit god mat här hemma (jag gjorde den klassiska sommarkycklingen, mycket uppskattat!), pratat och haft det allmänt trevligt. Lukas höll sin skjorta ren nästan hela dagen, till och med genom middagen. Men sen gav Linus honom choklad och då var det kört, förstås. Han hade choklad på skjortan, i ansiktet, i håret, på händerna... Men det är sånt som hör till när man är liten, och speciellt när man fyller år. Det går ju ändå bort med lite vatten.

(Nu sparar jag inlägget efter typ två meningar. Jag avskyr att behöva skriva om något jag redan har skrivit).

Jag hade tänkt att vi skulle öppna Lukas paket när Tommy kom hem från jobbet, men då blev det ju dags för mat, och sen blev det kaffe och så pratade vi och så helt plötsligt var det dags för dem att åka hem. Tommy passade på att åka och tanka också. Hoppsan. Nå, vi väntade tills Tommy kom hem, igen, och sen fick Lukas öppna paket. Han fick två bodys av oss och en helikopter som man drar med ett snöre. Jag tänkte att eftersom hunden blev så uppskattad (en BRIO-tax) så kunde han lika gärna få fler saker att dra omkring på. Efter paketöppningen var det sängdags för barnen. Klockan var rätt mycket.

Nu i efterhand så var det naturligtvis dumt gjort.

Paket ska öppnas tidigt, helst på morgonen, så att de hinner leka med sakerna mycket under dagen. Nu blev det mycket bråk och skrik eftersom båda ville leka med helikoptern. Nu fick båda prova den (fast det kändes lite dumt att tvinga Lukas att släppa den så att Vanja fick leka lite också, det är ju hans present) och sen fick båda låta den vara och gå och lägga sig. Mer skrik och gråt, men till slut tystnade de i alla fall.

Imorgon kommer de antagligen bråka om helikoptern hur mycket som helst. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att det ska bli bra, men nån lösning får jag hitta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...