Det gick jättebra med sängen! Det var inga problem med att lägga henne (hon blev inte orolig och undrade vad det var för konstigt ställe eller så) och hon sov hela natten. När hon vaknade vid sjutiden (fast när vi ställde tillbaka klockorna så blev ju klockan bara sex) så satt hon upp i sängen och ropade "mamma!". Inga försök att ta sig ur sängen än, utan hon vill ha hjälp upp, vilket passar mig utmärkt. När hon blir mer stabil och modigare så får hon gärna klättra ur sängen (när hon inte ska sova mer, alltså), men än så länge är det bara bra om hon väntar tills vi kommer in och hjälper henne upp.

När det blev dags att sova middag idag så var jag lite orolig för hur det skulle gå, för hon var inte så pigg på att sova, trots att hon var trött, utan gnällde en del och ropade en stund efter att vi hade gått ut ur rummet. Men det gick bra det också. Inga försök att klättra ur sängen och efter en stund så lugnade hon ner sig och somnade. Underbara unge! Så duktig hon är!

Nu är det andra natten i "stora" sängen och vi håller tummarna för att det fortsätter att gå lika bra.

Hon gör stora framsteg med maten också, tycker jag. Inte för att det har varit några stora problem med mat eller så, men hon har varit ganska liten i maten och inte ätit så där jättemycket som man hör att andra barn gör. Antagligen gör hon fortfarande inte det i jämförelse, men man ska ju inte jämföra barn så då spelar det ingen roll. =) Hur som helst så har vi den senaste veckan eller så, lyckats få Vanja att äta upp allting vi har lagt upp på tallriken åt henne. Det är inga enorma mängder mat, men tillräckligt för att hon ska bli mätt. Hoppas jag. Det brukar bli en eller två potatisar (ganska små eller kanske medelstora), sås till det, en (liten) köttbit och sylt. (För den som undrar; nej, inga grönsaker eftersom vi sällan äter grönsaker här hemma. Ja, vi borde bli bättre på det, men nu är vi inte det. Punkt.)

Gelén gillar hon tokmycket, så den kan man använda som lockmedel ibland. "Om du tar den här biten potatis, så får du gelé sen". Ibland funkar det, ibland inte. Ibland får man sitta en timme, kanske till och med en och en halv, innan hon har ätit upp, men numera brukar det faktiskt gå ner. Det är vid frukosten som det är svårast att få henne att äta, men det beror antagligen (förmodligen) på att hon får en hel flaska välling bara nån timme eller två innan frukost.. Men som tur är så är ju välling också mat och väldigt näringsrik, så det gör inte så mycket om hon bara äter en liten yoghurt sen. Huvudsaken är ju att hon känner sig mätt.

I övrigt så har den här dagen inte varit bra alls. Jag har de senaste dagarna känt mig sjuk och imorses så var det värre än någonsin. Trött (sover dåligt), täppt i näsan, ont i halsen, illamående, hängig, huvudvärk.. plus att min underläpp har fått sig en spricka som gör ont. Nej, verkligen ingen bra början på dagen. Eftersom jag har känt mig så dålig och haft väldigt ont i huvudet så har mitt tålamod inte varit det bästa idag. Tommy och jag har blivit irriterade på varandra rätt mycket och jag har till och med fräst åt Vanja vid ett par tillfällen. *skäms* Men mår man inte bra så är det lätt hänt att stubinen brinner av alldeles för fort. *suck*

Förhoppningsvis så mår jag bättre imorgon, men erfarenheten säger att det antagligen inte kommer att hända. Tyvärr. Men vi får väl se.

Sist, men inte minst, så tänker jag mycket på dels min syster, som snart ska flytta, och dels min kompis Yenny som ska föda barn när som helst. Hennes bf-dag är på fredag, men bebisen kan ju komma allt ifrån två veckor före till två veckor efter den dagen utan att det är något konstigt med det. (Tidigare än så finns det visserligen en del som föder, men det är mer ovanligt och beror oftast på något dåligt. Senare tror jag inte det är någon som föder, men helt säker är jag inte). Så jag tänker att allt från och med nu och tre veckor framåt så kan det komma en liten nyföding. Sen är det inte långt kvar tills det är dags för oss.. Whoho!